Växtbaserad påskmiddag, veganskt godis till påskäggen och polyesterfjädrar i riset. Här hittar du inspiration och tips på hur du kan fira en djurvänlig påsk! Läs även om hönan Juli som överlevde äggindustrin och undkom döden.
Tre tips för en djurvänlig påsk:
🐥 Skippa fjädrar från fåglar i påskriset och pynta djurvänligt istället! Det finns polyesterfjädrar att köpa eller så kan du göra eget pynt av exempelvis papper eller silkespapper. Låt fantasin och kreativiteten flöda – det går att göra mycket fint och djurfritt pynt!
🐥 Fyll påskäggen med veganskt godis! Många matbutiker och andra ställen som säljer lösgodis märker ut vilket godis som är veganskt. Utöver lösgodis är även mycket annat godis veganskt och många produkter har en vegan-märkning på förpackningen.
🐥 Njut av en växtbaserad påskmiddag! Ett tips är att veganisera dina favoriter genom att byta ut mot växtbaserade produkter/ingredienser. Men det finns väldigt mycket gott att göra och kanske du hittar någon ny favorit genom att testa dig fram! Vill du ha inspiration och tips kolla exempelvis in Matmagasinet Vego, bloggen Jävligt gott och kakboken.se där det finns massvis med goda och veganska påskrecept.
Djurens verklighet i äggindustrin
Många förknippar påsken med ägg och bara under påskhelgen äter svenskarna miljontals ägg. De flesta av oss möter aldrig hönorna som producerat äggen och har ingen insyn i hur deras livssituation ser ut eller vad de tvingas genomlida i äggindustrin.
I den svenska äggindustrin har hönorna helt och hållet förvandlats från fåglar till äggmaskiner. Livet i djurstallarna är långt ifrån det liv hönorna lever i det vilda. Antingen tvingas de leva sina liv i små burar där de knappt kan sträcka ut sina vingar eller i stora stallar med tusentals individer på ett och samma golv. Miljontals hönor lever just nu på svenska hönserier.
Ibland får vi höra att ”ingen dör ju för att jag äter ägg”. Det kunde inte vara mer fel – ingen överlever äggindustrin.
- Många hönor överlever inte den intensiva tillvaron i hönserierna och dör av olika anledningar i djurstallarna. Hönorna i äggindustrin avlas och manipuleras med ljus för att de ska lägga onaturliga mängder ägg, vilket är extremt krävande för deras kroppar. Bland annat drabbas många av sjukdomar som äggledarinflammation vilket ofta leder till döden.
- Vid ungefär 1,5 års ålder anses hönorna vara uttjänta och dödas för att bytas ut mot nya hönor. Antingen transporteras de till ett slakteri där de dödas eller så gasas de ihjäl i djurstallarna.
- Hälften av alla kycklingar som kläcks för att bli värphöns är tuppkycklingar. Eftersom de inte lägger några ägg är de värdelösa för industrin och dödas därför omgående.
- Äggindustrin består även av kläckeriföretag vars syfte är att föda upp värphönor till industrin. Värphönornas föräldrar, tuppar och hönor, hålls i avelsstallar för att producera befruktade ägg. Äggen skickas sedan till kläckerier där de kläcks i kläckningsmaskiner. Även dessa djur dör av olika anledningar i djurstallarna eller dödas när de anses uttjänta för att bytas ut mot nya föräldradjur. Här kan du se vårt filmmaterial från ett kläckeriföretag i Sverige, som vid tiden för avslöjandet födde upp omkring hälften av alla värphönor i Sverige – frigående, burar och ekologiskt.
Läs mer om den svenska äggindustrin på vår sida Äggfabriken eller här.
Hönan Juli – en solskenshistoria!
Sommaren 2020 blev två personer från Djurrättsalliansen vittnen till hur personal hos Sveriges största hönseri plågade ihjäl hönor. I samband med detta hittades hönan Juli. Hon satt uppkrupen längst ner på en grankvist i en skogsdunge en bit från det djurstall där andra hönor slogs ihjäl med påkar. Juli undkom döden. Först överlevde hon tiden i den myllrande fabriksmiljön – där hennes syfte var att producera så många ägg som möjligt. Sedan klarade hon sig undan att packas i en låda och skickas till ett slakteri. Och hon blev inte en av de hönor som slogs ihjäl av personalen utan lyckades fly till skogsdungen.
– När vi såg henne i skogen var det en självklarhet att ta henne därifrån och ge henne möjlighet till ett bra liv. Ett sådant liv som varje höna borde ha. Det gjorde så ont att se hur hon såg ut. Kal, tunn och utan fjädrar. Jag trodde flera gånger att hon dog i mina armar på väg därifrån. Sliten och påverkad av den onaturliga äggproduktionen hon tvingats till – det är så här en så kallad frigående höna ser ut efter tiden i äggindustrin. Runt omkring i skogen låg högar med fjädrar, troligtvis från hönor som kommit undan men inte klarat sig särskilt länge, säger Malin Gustafsson, talesperson för Djurrättsalliansen, som själv var på plats när Juli hittades.
Juli kördes till sitt nya hem där hon undersöktes och fick tid för återhämtning. På kort tid växte hennes fjädrar ut igen och efter en tids isolering fick hon träffa sina nya vänner som hon nu lever tillsammans med.
– Sedan hon räddades har hon fått finnas till för sin egen skull och kunnat låta sin personlighet få blomma ut. Hon får känna solen mot sina vingar. Sprätta runt utomhus. Inte längre ses som en äggmaskin utan som den unika individ hon är. Det är svårt att ens föreställa sig allt hon gått igenom tidigare, men det är så himla fint att se att hon lever livets glada dagar nu, säger Hanna Gisslén, talesperson för Djurrättsalliansen, som även hon var på plats.
De fruktansvärda scenerna som fångades på film vid Sveriges största hönseri visar hur en arbetare sätter en höna i en dörröppning och slår igen dörren med full kraft. När den öppnas igen flaxar hönan runt på marken och är fortfarande vid liv när hon kastas i en container. Andra hönor slås upprepade gånger med påkar. Se filmmaterialet här under och även en film om Juli.
Var inte en del av det djurplågeri djuren utsätts för – välj veganskt alla dagar! För tips och inspiration till en djurvänlig livsstil – läs vårt häfte ”Du kan göra skillnad”.
Stöd vårt fortsatta arbete för djuren
Hjälp oss gärna fortsätta granska, dokumentera och avslöja svensk äggindustri genom att bli månadsgivare eller medlem. Det går även bra att swisha en påskgåva till djuren – vårt swishnummer är 123 0730 739.Stort tack för ditt stöd!