Livsmedel

Mjölk

I reklamens värld är mjölkfabriken soldränkta hagar, röda ladugårdar och strävsamma bönder. Men det finns en del saker som inte får plats i branschens propaganda.

Kalvar tas från sina mammor

Många tror att kor måste mjölkas, vilket är fel. Kor får mjölk i sitt juver precis av samma anledning som alla andra däggdjur; hon föder ett barn som behöver mat. Men kalvarna inom mjölkindustrin får inte den mjölk som biologiskt sett är till för dem. Istället separeras kalven och kon från varandra så att mjölken kan konsumeras av oss människor. All mjölkproduktion i Sverige idag, även ekologisk, bygger på att en kalv tas från sin mamma.

En ko i den svenska mjölkindustrin insemineras och är sedan dräktig i nio månader innan hon föder en kalv. Kalven tas ifrån henne direkt eller inom ett dygn. Mjölkproduktionen har tagit fart hos kon och hon mjölkas av maskiner eller robotar eftersom mjölken ska drickas av människor. Hon fortsätter att mjölkas och efter ett par månader görs hon dräktig igen för att föda ytterligare en kalv som ska tas ifrån henne, för att hålla mjölkproduktionen igång.

Vad händer med kalvarna?

Den nyfödda kalven som tas från sin mamma placeras oftast i en ensambox, som är ungefär en kvadratmeter. Den första tiden av sina liv, upp till två månader, lever kalvarna i ensamboxar. Efter det får kalvarna gå tillsammans med andra kalvar. Kalvar upp till sex månaders ålder får hållas inomhus, även på sommaren. Kvigkalvar insemineras vid 15 månaders ålder för att, precis som sina mödrar, bli mjölkkor. Tjurkalvar, mjölkindustrins ”biprodukt”, säljs ofta vidare och slaktas när de är 18 månader gamla. De flesta tjurkalvar lever hela sina liv inomhus, i trånga boxar.

Inomhus större delen av livet

I mjölkreklamen går korna oftast ute. I verkligheten står de instängda större delen av livet. Den som följer minimireglerna om bete har korna inomhus över 90 procent av deras livstid. Omkring en tredjedel av korna i Sverige står uppbundna. De har då en snara runt halsen och kan inte vända sig om eller gå. De kan endast ligga ner och stå upp. Uppbundna kor kan inte ens klia sig. Alternativet till uppbundet kallas lösdrift och är även det mycket begränsande för korna. De kor som går i lösdriftssystem kan röra sig i en ladugård inomhus. Golvet är hårt och gångarna trånga. Samtidigt som mjölkindustrin gärna propagerar för att mjölkkor håller landskapen öppna med sitt bete så har industrin bakom kulisserna arbetat för att få slippa släppa ut korna på bete. Något som de delvis har lyckats med. 2016 började nya föreskrifter gälla som gör det enklare för mjölkbönder att hålla korna inomhus.

Från kor till mjölkmaskiner

Livet i ladugården är intensivt. Det gäller att producera för att få leva. Mjölkföretagen har länge avlat för kor med högre och högre mjölkproduktion. Idag producerar en ko dubbelt så mycket mjölk som för femtio år sedan. En stor del av alla kor i Sverige drabbas av juverinflammation, en sjukdom som är nära förbunden med hög mjölkproduktion. En ko kan leva länge, i 20-25 år. De flesta kor i mjölkindustrin slaktas när de är runt 5 år, på grund av juverinflammation, dålig fruktsamhet och för att de ersätts med sina mer produktiva döttrar. Korna hamnar då, liksom tjurkalvarna, i köttdisken. 60% av allt nötkött som säljs i butikerna kommer från tjurkalvar och uttjänta mjölkkor. Övrigt nötkött kommer från så kallade köttraser eller köttraskorsningar. Läs mer om hur djuren inom mjölkindustrin slaktas här.

Kor är tänkande, kännande, smarta och sociala individer. De kommunicerar genom kroppsspråk, dofter och ett flertal olika läten. Kor är hängivna mödrar och kan gå långa sträckor i försöka att hitta sin kalv och de formar starka band till sina nära och kära. Får en ko en kvigkalv lever de i frihet oftast ihop hela livet. De kor som har en nära relation ägnar sig gärna åt ömsesidig putsning, som att slicka varandra och gnugga ansiktet mot den andra.

Här under ser du Djurrättsalliansens dokumentation från den svenska mjölkindustrin.

Ägg

När vi tänker på en höna får de flesta av oss upp en bild av ett ägg. Men en höna är givetvis någonting mer än äggen hon producerar. I den svenska äggfabriken har hon helt och hållet förvandlats från fågel till äggmaskin. Närmare 8 miljoner hönor lever just nu inom den svenska äggindustrin.

Läs mer

Kött och fisk

Livsmedelsindustrin är det område där flest antal djur utnyttjas, förtrycks och dödas. Antingen för att själva bli mat, som inom köttindustrin eller för att producera mat, som inom mjölk- och äggindustrin. Bara i Sverige dödas varje år över 100 miljoner landlevande djur för att de ses som mat.

Läs mer

Slakt

Alla djur som föds och lever i svenska djurfabriker dödas förr eller senare, oftast när de fortfarande är ungar. Grisar är bara ett halvår gamla när de dödas och kycklingar bara fem veckor. De landlevande djuren möter döden på ett slakteri. På de svenska slakterierna dödas varje år över 100 miljoner individer.

Läs mer