Livsmedel

Kött och fisk

Livsmedelsindustrin är det område där flest antal djur utnyttjas, förtrycks och dödas. Antingen för att själva bli mat, som inom köttindustrin eller för att producera mat, som inom mjölk- och äggindustrin. Bara i Sverige dödas varje år över 100 miljoner landlevande djur för att de ses som mat. I det här enorma antalet djur ingår däremot inte fiskar, då de inte räknas individuellt utan i ton. Men uppskattningsvis dödas det årligen 19 miljarder fiskar inom det svenska kommersiella fisket. Det är inte helt enkelt att dela upp kött-, ägg- och mjölkindustrin som tre separata industrier då även de djur som används inom ägg- och mjölkindustrin dödas när de inte längre är produktiva och lönsamma. Från mjölkindustrin kommer exempelvis den största delen av nötköttet. Inom köttindustrin utnyttjas bland annat grisar, kycklingar och fiskar.

Kött, mjölk och ägg. Tre hörnstenar i den svenska livsmedelskonsumtionen och basvaror på mångas matbord. Men hur många vet egentligen eller tänker på de livsöden som döljer sig bakom de animaliska produkterna? Faktum är att verkligheten är långt ifrån djurindustriernas propaganda, reklamens Bregottfabrik eller argument som målar upp att djuren i Sverige har det bäst i världen.

Gris

Grisar som individer är oerhört kontaktsökande, sociala djur med stort behov av att till exempel böka i jorden. De undersöker allt med sitt tryne, lever i familjeflockar och bygger avancerade bon åt sina kultingar. Inom grisindustrin behandlas de som produkter och deras vardag i grisfabrikerna är långt ifrån hur de skulle ha levt i frihet.

Det är suggorna som producerar råvaran i grisfabriken: kultingarna. Målet inom industrin är att de ska föda så många ungar som möjligt. Naturligt har suggor åtta spenar och får 4-5 ungar. Suggorna inom industrin har ofta 16 spenar och får 10-15 ungar. Många kultingar föds underutvecklade och klarar sig inte. Näsan en femtedel av alla kultingar dör innan fem veckors ålder, vilket ses som ett normalt ”svinn” inom industrin. Att ge di till så många ungar gör att suggorna magrar av och får liggsår. Kultingarna lever några veckor i en box tillsammans med sin mamma innan de separeras. Separationen sker tidigt för att suggan ska kunna bli dräktig igen. Suggan görs genast dräktig och föder snart en ny kull. Kultingarna flyttas då till så kallade ”tillväxtsboxar” där de lever tills de är ungefär tre månader gamla och då flyttas de till ”slaktsvinsboxar”. Där lever de ytterligare tre månader tills de är ett halvår gamla och då skickas de till slakt.

Grisar är sociala, nyfikna och intelligenta djur. De är uppfinningsrika och pratar mycket, de skäller exempelvis för att varna eller grymtar för att hålla kontakt med flocken. Ändå stängs de in i miljöer som är så tråkiga att grisarna känner frustration och utvecklar störda beteenden. Det är inte ovanligt att grisar biter på varandras svansar och öron, eftersom de inte har något annat att tugga på. Nästan alla grisar i Sverige, omkring 98% av de 2,5 miljoner grisar som dödas varje år, lever hela sina liv instängda i grisfabriken, hänvisade till hårda betonggolv och kala miljöer. Ju större de växer sig, desto mindre plats får de. Tio grisar hålls på nio kvadratmeter tills de väger över hundra kilo.

Djurrättsalliansen har sedan 2009 dokumenterat och avslöjat den svenska grisindustrin och mer information kan du hitta på vår kampanjsida Ett liv som gris.

Kyckling

Kyckling förknippas med billig och enkel vardagsmat. Men kycklingen är också ett djur – en liten fågelunge. I kycklingfabriken är ingen äldre än fem veckor, men de är redan större än en fullvuxen höna. Kycklingen i köttindustrin kläcks i maskin och får aldrig höra sin mammas röst. De är instängda hela livet, med få saker att upptäcka och sysselsätta sig med. Under den korta uppväxten lever upp till 40 000 kycklingar hopträngda på ett och samma golv. Det får hållas 25 kycklingar per kvadratmeter.

Nästan alla kycklingar lever sina liv inomhus. Att ekologiska kycklingar får komma ut på sommaren hjälper inte de kycklingar som lever sina korta liv på vintern. För att få fram mest mängd kött på kortast möjliga tid har de avlats för att växa snabbt. Men skelettet hinner inte med i den snabba tillväxten. Vid fem veckors ålder väger fabrikskycklingen nästan dubbelt så mycket som sin vuxna vilda släkting. På grund av trängseln och aveln är det många kycklingar som blir sjuka under sitt korta liv. Nästan alla kycklingar är halta vid fem veckors ålder. Vissa kycklingar blir så halta att de knappt kan gå. När kycklingarna är fem veckor gamla är de fortfarande små barn. De anses då vara redo för slakt. Över 200 000 kycklingar transporteras dagligen till slakt. I transportlådorna sitter kycklingarna så trångt att de knappt kan röra sig. Många kycklingar dör varje år under transporten av värme, kyla eller trängsel. 2016 dödades över 99 miljoner kycklingar i Sverige. Här under ser du Djurrättsalliansens dokumentation från svenska kycklingfabriker. 

Kalkon

Kalkonkött marknadsförs som fräscht och etiskt, men få vet hur uppfödningen av djuren verkligen går till. Kalkonuppfödning är en genomindustrialiserad verksamhet.

Det produceras två olika storlekar av kalkon. Den mindre väger omkring 4,5 kg och används oftast hel och den större väger över 14 kg. Den styckas och blir chark i form av korv och liknande. Aveln har inriktat sig på mer kött på kortare tid, vilket gjort att fåglarna växer snabbt och blir för tunga för att kunna röra sig ordentligt. Djuren, som väger dubbelt så mycket som sina vilda artfränder, kan inte längre flyga och många av dem har svårt att gå i slutet av sina liv. Dessutom har skillnaden i kroppsvikt mellan tuppar och hönor gjort att de inte längre kan föröka sig naturligt. Kalkonaveln sker därför genom att människor tar upp kalkontupparna i knät och stimulerar dem sexuellt med handen tills de får utlösning. Därefter insemineras hönorna. Många av djuren får skador på fötter och ben av det fuktiga, gödselbelagda golvet. Sysslolösheten gör att många av dem av ren tristess hackar och äter på varandra.

Inte bara uppfödningsmetoden är plågsam för kalkonerna utan även slakten. I Sverige slaktas de genom att de hängs upp i benen vid fullt medvetande innan deras huvuden doppas ner i ett strömförande vattenbad som gör dem medvetslösa. Därefter får de halsen uppskuren. Enligt Jordbruksverket slaktades det 420 280 kalkoner i Sverige 2014.

Sveriges största kalkonuppfödning är företaget Ingelsta kalkon som säger sig sätta ”etik och djuromsorg i främsta rummet” men det är en ren lögn. Djurrättsalliansen har kunnat avslöja hur kalkonernas levnadsvillkor ser ut inne i deras djurfabriker och om det här är främsta rummet vill vi inte veta hur det skulle kunna se ut. Vår dokumentation kan du se i filmen här under.
Bilderna visar också att många har sår på kroppen och det finns ingenstans för dem att dra sig undan. Det finns ingen etik eller djuromsorg i det här. Här under ser du Djurrättsalliansens dokumentation från Ingelsta kalkon.

Fisk

Trots att fiskar är vardagsmat för många människor är det få som vet något om de simmande djuren. Många ser inte fiskar som kännande varelser. Det finns många fördomar mot fiskar – som att de är dumma och inte har samma känslor som andra djur. Det är inte sant. Forskning har slagit fast att fiskar, precis som andra djur, är smarta och kan känna smärta och rädsla. Fiskar har även ett bra minne, de kommunicerar med ett ljud som människor inte kan höra och många fiskar tycker om att röra varandra.

Varje år fångar runt 19 miljarder vilda fiskar i svenska vatten. Av dessa används 14 miljarder fiskar som djurfoder. 5 miljarder äts direkt av oss människor. Fiskar föds även upp av oss människor antingen i bassänger på land eller i burar i havet. Hälften av allt fiskkött som äts av människor kommer från djur som fötts upp på det sättet. De matas framförallt med fiskmjöl gjort på viltfångade fiskar. Eftersom de fångade fiskarna ofta är små, går det åt enormt många för att föda en enda odlad fisk. Livet för en fisk i bassäng eller bur är stimulansfattigt, oföränderligt och stressigt. Tusentals individer tvingas leva tätt intill varandra i samma inhägnad. Vilda laxfiskar exempelvis lever till största delen ensamma och har stort behov av utrymme.Trängseln i fiskodlingarna leder till stress, sjukdomar, beteendestörningar och slagsmål. I fiskodlingarna lever fiskarna i mellan två till fem år innan de dödas.

Kanin

I vissa delar av Europa, främst Spanien, Frankrike och Italien, är den industriella kaninfarmningen stor och kaniner föds i första hand upp för köttet, men även för sin päls eller ull. Kaniner är, mätt i antal, den näst mest uppfödda djurarten i Europeiska unionen, och över 340 miljoner kaniner slaktas varje år. Uppfödning av kaniner i EU svarar emellertid endast för cirka 1,1 % av den sammanlagda köttproduktionen i EU.

Kaninerna i dessa länder hålls väldigt trångt i gallerburar, utan tillgång till strö och denna uppfödningsform har fått stark kritik. Även i Sverige finns det kaninfarmer och slakterier även om produktionen är liten och uppfödningen sker i burar eller boxar. Det kaninkött som produceras i Sverige säljs i första hand till restauranger och delikatessbutiker. De vanligaste raserna i köttproduktion är New Zealand white, New Zealand red, Stora Silver, blå wiener, fransk vädur, californian och belgisk jätte. Kaninerna slaktas när när är omkring 16 veckor gamla.

Här under kan du se djurrättsorganisationen Animal Equalitys dokumentation från kaninuppfödning för kött.

Får och lamm

Även får och lamm dödas för att deras kroppar ses som mat, omkring en kvarts miljon individer om året. De lamm som föds upp för att dödas tas oftast ifrån sina mammor när de är halvårsgamla. Det finns krav på att får ska få vara utomhus två till fyra sommarmånader om året och en del uppfödare ser därför till att lammen föds på hösten eller vintern så att de inte behöver släppas ut under tiden de lever då de slaktas på våren. När får och lamm inte går utomhus lever de sina liv i små utrymmen inomhus.

Övriga djur

Även andra djur föds upp och dödas inom den svenska livsmedelsindustrin, som exempelvis getter, gäss, ankor, vaktlar, strutsar och hästar. Jordbruksverket har en statistikdatabas över de djurslag och antal som dödas i Sverige varje år och dit kommer du här

Livsmedelsindustrin globalt

Biljontals djur föds årligen upp i djurfabriker världen över och dödas på slakterier för att hamna på människors tallrikar, säljas i matbutikernas köttdiskar och serveras på restauranger. Trots att lagarna i olika länder kan se lite olika ut är det ur djurens perspektiv marginella skillnader i hur deras liv ser ut i djurfabrikerna och hur de sedan dödas. Ett vanligt argument i Sverige är att vi här har ”världens bästa djurskyddslag” och att det kan ge uppfattningen att djuren i Sverige har det så mycket bättre, trots att det inte är så om en tittar på hur djurens verklighet ser ut världen över. Det finns givetvis grader i helvetet, men att välja svenska animaliska produkter är inte ett hållbart argument om en inte vill stödja djurplågeri och att djur lider och dör.

Ägg

När vi tänker på en höna får de flesta av oss upp en bild av ett ägg. Men en höna är givetvis någonting mer än äggen hon producerar. I den svenska äggfabriken har hon helt och hållet förvandlats från fågel till äggmaskin. Närmare 8 miljoner hönor lever just nu inom den svenska äggindustrin.

Läs mer

Mjölk

Många tror att kor måste mjölkas, vilket är fel. Kor får mjölk i sitt juver precis av samma anledning som alla andra däggdjur; hon föder ett barn som behöver mat. Men kalven och kon separeras från varandra så att mjölken kan konsumeras av oss människor. All mjölkproduktion i Sverige idag, även ekologisk, bygger på att en kalv tas från sin mamma.

Läs mer

Slakt

Alla djur som föds och lever i svenska djurfabriker dödas förr eller senare, oftast när de fortfarande är ungar. Grisar är bara ett halvår gamla när de dödas och kycklingar bara fem veckor. De landlevande djuren möter döden på ett slakteri. På de svenska slakterierna dödas varje år över 100 miljoner individer.

Läs mer