Påsken förknippas med ägg och kycklingar, bara under påskhelgen äter svenskarna miljontals ägg. De flesta av oss möter aldrig djuren i djurindustrierna, utan tar bara del av animaliska produkter prydligt förpackade i matbutikerna. Därför är det svårt att få insyn i vad djuren tvingas genomlida för våra matvanor. Ta ställning för djuren – här hittar du inspiration och tips för en djurvänlig påsk.
Hönor, precis som alla fåglar, lägger ägg för att kläcka fram ungar. I naturen lägger de en kull med ägg på våren, sedan tar de hand om sina kycklingar hela sommaren. I äggindustrin lägger hönorna närmare ett ägg om dagen. Denna onaturliga överproduktion av ägg är det vi människor som ligger bakom, genom bland annat avel och att hönorna manipuleras med olika ”ljusprogram”. Att lägga ägg varje dag om året är lika onaturligt för en höna som för en blåmes eller en duva. Vi människor har förvandlat fåglar till äggmaskiner.
I Sverige finns det flera miljoner hönor. De flesta av dessa syns aldrig utomhus då de ständigt hålls instängda i djurfabriker. En del av dem lever sina liv inspärrade i små burar där de har svårt att sträcka ut sina vingar. Av de hönor som slipper burar hålls de flesta ”frigående inomhus”. Men frigående innebär ingen frihet. I djurfabrikerna tvingas tusentals eller tiotusentals hönor dela på ett begränsat utrymme i en myllrande fabriksmiljö, vilket bland annat innebär att hönorna har svårt att bilda sociala relationer.
Inuti ett av de hönserier Djurrättsalliansen dokumenterat i Sverige. Foto: Djurrättsalliansen
Ibland får vi höra att ”ingen dör ju för att jag äter ägg”. Det kunde inte vara mer fel – ingen överlever äggindustrin.
- Många hönor överlever inte den intensiva tillvaron i hönserierna och dör av olika anledningar i djurstallarna. Den extrema äggproduktionen är oerhört krävande för hönornas kroppar. Bland annat drabbas många av sjukdomar som äggledarinflammation vilket ofta leder till döden.
- Vid ungefär 1,5 års ålder anses hönorna vara uttjänta och dödas för att bytas ut mot nya hönor. Antingen transporteras de till ett slakteri där de dödas eller så gasas de ihjäl i djurstallarna.
- Hälften av alla kycklingar som kläcks för att bli värphöns är tuppkycklingar. Eftersom de inte lägger några ägg är de värdelösa för industrin och dödas därför omgående.
- Äggindustrin består även av kläckeriföretag vars syfte är att föda upp värphönor till industrin. Värphönornas föräldrar, tuppar och hönor, hålls i avelsstallar för att producera befruktade ägg. Äggen skickas sedan till kläckerier där de kläcks i kläckningsmaskiner. Även dessa djur dör av olika anledningar i djurstallarna eller dödas när de anses uttjänta för att bytas ut mot nya föräldradjur. Här kan du se vårt filmmaterial från ett kläckeriföretag i Sverige, som vid tiden för avslöjandet födde upp omkring hälften av alla värphönor i Sverige – frigående, burar och ekologiskt.
Läs mer om den svenska äggindustrin på vår sida Äggfabriken eller här.
Ägg- och kycklingindustrin två separata djurindustrier
I äggindustrin är syftet att ”producera” ägg. Det skiljer sig från kycklingindustrin, där kycklingar föds upp och dödas för att deras kött ska säljas som mat. Under förra året dödades över 109 miljoner kycklingar i Sverige. Det visar Jordbruksverkets slaktstatistik som Djurrättsalliansen årligen granskar. Kycklingarna dödas när de är bara fem veckor gamla och under deras korta liv hålls de i stora betongfabriker där tusentals kycklingar trängs på ett och samma golv.
För att kunna föda fram alla kycklingar består industrin av flera generationer med så kallade avelsdjur: tuppar och hönor. Avelsföretag föder fram och håller avelsdjuren och störst i hela världen är Aviagen. Företagets svenska del, Aviagen Swechick, har i princip monopol på hela den svenska marknaden; hönorna och tupparna på företagets gårdar i Skåne är mor- och farföräldrar till nästan alla de kycklingar som blir mat, bland annat under märken som Kronfågel och Guldfågeln. Under förra året arbetade Djurrättsalliansen undercover hos Aviagen och kunde visa under vilka miserabla förhållanden avelsdjuren lever och dör. Uppdrag gransknings program ”Kycklingens pris” baserades på vårt filmmaterial inifrån företagets djurstallar i Skåne.
Djurrättsalliansen tog även anställning och filmade med dolda kameror på ett av Kronfågels kläckerier, där kycklingarna som blir till mat tillbringar sin första dag i livet. TV4 Nyheterna var först med att visa de brutala scenerna där dagsgamla kycklingar klämdes ihjäl och åt på varandra.
– Vårt filmmaterial visar djurens verklighet i kycklingindustrin – ett enormt djurplågeri. Vi hoppas att många känner precis som vi, att det är fel att utsätta kännande och tänkande individer för detta. Jag tror att många känner en enorm maktlöshet inför de orättvisor vi ser i vår omvärld i dag, men när det kommer till hur djuren behandlas kan var och en enkelt göra något för att inte vara delaktiga i djurplågeriet, och det är att sluta äta djur och välja växtbaserat, säger Malin Gustafsson, talesperson för Djurrättsalliansen.
Tre tips för en djurvänlig påsk:
🐥 Skippa fjädrar från fåglar och målade ägg i påskriset och pynta djurvänligt istället! Det finns polyesterfjädrar att köpa eller så kan du göra eget pynt av exempelvis papper eller silkespapper. Låt fantasin och kreativiteten flöda – det går att göra mycket fint och djurfritt pynt!
🐥 Fyll påskäggen med veganskt godis! Många matbutiker och andra ställen som säljer lösgodis märker ut vilket godis som är veganskt. Utöver lösgodis är även mycket annat godis veganskt och många produkter har en vegan-märkning på förpackningen.
🐥 Skippa äggen och andra animaliska produkter och njut istället av en växtbaserad påskmiddag! Ett tips är att veganisera dina favoriter genom att byta ut mot växtbaserade produkter/ingredienser. Men det finns väldigt mycket gott att göra och kanske du hittar någon ny favorit genom att testa dig fram! Vill du ha inspiration och tips kolla exempelvis in Matmagasinet Vego, bloggen Jävligt gott och kakboken.se där det finns massvis med goda och veganska påskrecept.
Hönan Juli.
Hönan Juli – en solskenshistoria!
Sommaren 2020 blev två personer från Djurrättsalliansen vittnen till hur personal hos Sveriges största hönseri plågade ihjäl hönor. I samband med detta hittades hönan Juli. Hon satt uppkrupen längst ner på en grankvist i en skogsdunge en bit från det djurstall där andra hönor slogs ihjäl med påkar. Juli undkom döden. Först överlevde hon tiden i den myllrande fabriksmiljön – där hennes syfte var att producera så många ägg som möjligt. Sedan klarade hon sig undan att packas i en låda och skickas till ett slakteri. Och hon blev inte en av de hönor som slogs ihjäl av personalen utan lyckades fly till skogsdungen.
– När vi såg henne i skogen var det en självklarhet att ta henne därifrån och ge henne möjlighet till ett bra liv. Ett sådant liv som varje höna borde ha. Det gjorde så ont att se hur hon såg ut. Kal, tunn och utan fjädrar. Jag trodde flera gånger att hon dog i mina armar på väg därifrån. Sliten och påverkad av den onaturliga äggproduktionen hon tvingats till – det är så här en så kallad frigående höna ser ut efter tiden i äggindustrin. Runt omkring i skogen låg högar med fjädrar, troligtvis från hönor som kommit undan men inte klarat sig särskilt länge, säger Malin Gustafsson, talesperson för Djurrättsalliansen, som själv var på plats när Juli hittades.
Juli kördes till sitt nya hem där hon undersöktes och fick tid för återhämtning. På kort tid växte hennes fjädrar ut igen och efter en tids isolering fick hon träffa sina nya vänner som hon nu lever tillsammans med.
– Sedan hon räddades har hon fått finnas till för sin egen skull och kunnat låta sin personlighet få blomma ut. Hon får känna solen mot sina vingar. Sprätta runt utomhus. Inte längre ses som en äggmaskin utan som den unika individ hon är. Det är svårt att ens föreställa sig allt hon gått igenom tidigare, men det är så himla fint att se att hon lever livets glada dagar nu.
De fruktansvärda scenerna som fångades på film vid Sveriges största hönseri visar hur en arbetare sätter en höna i en dörröppning och slår igen dörren med full kraft. När den öppnas igen flaxar hönan runt på marken och är fortfarande vid liv när hon kastas i en container. Andra hönor slås upprepade gånger med påkar. Se filmmaterialet här under och även en film om Juli.