Livsmedel

Ägg

När vi tänker på en höna får de flesta av oss upp en bild av ett ägg. Men en höna är givetvis någonting mer än äggen hon producerar. I den svenska äggfabriken har hon helt och hållet förvandlats från fågel till äggmaskin. Närmare 8 miljoner hönor lever just nu inom den svenska äggindustrin. Hönornas liv börjar på kläckeriföretagen, som med avelsdjur föder upp värphönor till äggindustrin. När de kläcks, så kläcks även deras bröder. Eftersom tuppkycklingar inte är lönsamma för äggindustrin gasas eller mals de alla ihjäl direkt efter födseln. Omkring 15 000 tuppkycklingar dödas i Sverige varje dag.

Olika uppfödningssystem

När hönorna säljs från kläckeriföretagen transporteras de till äggfabriker. De finns olika typer av ”uppfödningssystem”; burar, frigående eller ekologiskt. Över en miljon av hönorna i Sverige lever sina liv i burar som är så små att de inte kan sträcka ut vingarna ordentligt, putsa sig eller gå omkring. Botten består av nätgolv. Företrädare för äggindustrin har kallat burarna för ”en välinredd etta” då de ska innehålla ett sandbad, ett värprede och en sittpinne. För hönan är det dock långt ifrån något bekvämt compact living. De är totalt sysslolösa och har inte möjlighet att utföra sina naturliga beteenden. Forskning har visat att de är starkt motiverade att ta sig ut ur burarna, att kunna sträcka på sig och flaxa med vingarna.

Många tror att så kallade ”frigående hönor” har det bra. Men även om hönorna slipper buren så tvingas de dela ett begränsat utrymme med tiotusentals andra. Hönor i naturen lever i små flockar. De har svårt att bilda sociala relationer i den myllrande fabriksmiljön. Flockarnas stora storlek och den stressande miljön leder ofta till att hönorna börjar plocka fjädrar och hacka på varandra. Inom det ekologiska ”uppfödningssystemet” lever ungefär 16 procent av hönorna som finns i Sverige. Deras vardag ser i regel ut som för de hönor som lever i frigående system, med skillnaden att det får hållas max sex hönor per kvadratmeter istället för nio och de ska ges tillgång till en gräsbevuxen hage utomhus under sommarhalvåret.

Behandlas som äggmaskiner

Oavsett ”uppfödningssystem” är alla hönor inom äggindustrin avlade för att producera maximalt. I naturen skulle en höna lägga ett par kullar ägg om året och ruva fram dem till kycklingar, som alla andra fåglar. Hönorna i äggfabriken avlas och manipuleras med ljus så att de ska lägga så många ägg som möjligt, en höna inom industrin lägger ungefär ett ägg om dagen. Äggproduktionen är extremt krävande för deras kroppar. Många hönor drabbas av sjukdomar som äggledarinflammation, vilket ofta leder till döden, och benskörhet. Oavsett ”uppfödningssystem” kommer alla hönor från samma kläckeriföretag där alla tuppkycklingar dödas, det är samma transporter och samma slakt. När hönorna är omkring 1,5 år gamla anses de vara uttjänta och dödas. Läs mer om hur hönor slaktas här. 

I frihet lever hönor i små flockar och de ägnar 60 procent av sin vakna tid till att picka och krafsa efter mat i marken, men också för att de är nyfikna detektiver som vill undersöka allt. För att bli rena sandbadar de och om natten vill de sitta högt upp på en gren och sova tillsammans med sin flock.

Djurrättsalliansen har bland annat dokumenterat på ett av Sveriges största hönserier. Vår dokumentation från svenska äggfabriker kan du se här under.

 

Kött och fisk

Livsmedelsindustrin är det område där flest antal djur utnyttjas, förtrycks och dödas. Antingen för att själva bli mat, som inom köttindustrin eller för att producera mat, som inom mjölk- och äggindustrin. Bara i Sverige dödas varje år över 100 miljoner landlevande djur för att de ses som mat.

Läs mer

Mjölk

Många tror att kor måste mjölkas, vilket är fel. Kor får mjölk i sitt juver precis av samma anledning som alla andra däggdjur; hon föder ett barn som behöver mat. Men kalven och kon separeras från varandra så att mjölken kan konsumeras av oss människor. All mjölkproduktion i Sverige idag, även ekologisk, bygger på att en kalv tas från sin mamma.

Läs mer

Slakt

Alla djur som föds och lever i svenska djurfabriker dödas förr eller senare, oftast när de fortfarande är ungar. Grisar är bara ett halvår gamla när de dödas och kycklingar bara fem veckor. De landlevande djuren möter döden på ett slakteri. På de svenska slakterierna dödas varje år över 100 miljoner individer.

Läs mer