Samtidigt som mjölkbranschens reklam visar kor på gröna ängar arbetar den för att få hålla korna instängda året runt. Därför ville LRF och Växa Sverige utföra en studie där 2 500 kor skulle hållas inne hela sommaren – något som Göteborgs djurförsöksetiska nämnd nu avslår. Men även om korna får komma ut ibland rättfärdigar det inte mjölkindustrin, menar Djurrättsalliansen.
I mjölkreklamen går korna oftast ute. I verkligheten står de instängda större delen av livet. Den som följer minimireglerna om bete har korna inomhus över 90 procent av deras livstid. Runt en femtedel av korna i Sverige står uppbundna – med en snara runt halsen kan de endast ligga ner och stå upp. De kor som går i lösdriftssystem kan röra sig i en ladugård inomhus. Men även här är utrymmet och valmöjligheterna mycket begränsade.
Mjölkbranschen lyfter själv fram sommarbetet som en av de viktigaste fördelarna med svensk mjölk. Men få vet att samma bransch bakom kulisserna kämpar för att kor som går i lösdrift inte ska få komma ut alls.
Den 26 maj avslog Göteborgs djurförsöksetiska nämnd ett försök där 2 500 kor inte skulle släppas ut under sommaren. Syftet med studien skulle vara att försöka visa att korna inte mår sämre av att enbart vara inomhus. Bakom ansökan stod Lantbrukarnas riksförbund (LRF) och Växa Sverige. Även det statliga forskningsinstitutet RISE skulle vara inblandade i studien. Detta trots att tidigare forskning som gjorts istället visar på många djurskyddsliga fördelar med betet. Just därför avslås ansökan och nämnden skriver i sitt beslut: ”Syftet med försöket är således att undersöka något som redan är känt. Detta syfte kan därför ifrågasättas.”
– Det är ingen nyhet att mjölkbranschen vill slippa släppa ut korna och ansökan om djurförsöket var ytterligare ett försök att nå dit. Samtidigt som industrin med sin reklam med glada kor på bete försöker sälja in en osann bild av verkligheten. Men frågan om korna ska få komma ut är inte en fråga som rättfärdigar mjölkindustrin. Hela industrin bygger i grunden på en oetisk djursyn och förkastlig behandling av individer – oavsett om korna får möjlighet att vara utomhus en liten del av sitt liv eller inte, säger Malin Gustafsson, talesperson på Djurrättsalliansen.
I reklamer som Arlas Bregottfabriken är det de små lantbruken som lyfts fram, trots att det inte är så dagens mjölkproduktion ser ut, och än mindre är vad branschen strävar efter. Samtidigt som tusentals svenska mjölkgårdar har lagts ner under de senaste decennierna, har inte mjölkproduktionen minskat nämnvärt. Gårdarna blir allt större och större, och korna har avlats till att producera mer och mer mjölk. En svensk mjölkko producerar idag dubbelt så mycket mjölk – nästan 9 000 kilo per år – som för 50 år sedan. En annan faktor till att korna idag mjölkar mer – förutom det hårda avelsarbetet – är för att de äter mindre gräs. Drygt hälften av kornas kost består idag av kraftfoder, med syfte att maximera mjölkproduktionen.
Då kor är anpassade för att äta gräs ger fodret dem både mag- och tarmproblem. Och mjölkkorna drabbas även av juverinflammation till följd av den ökade mjölkningen. Att korna går ut på bete och äter gräs innebär alltså att mjölkproduktionen blir lägre, vilket är lika med mindre pengar till bönder och mejerier.
– Så länge djuren kan tjänas pengar på, så kommer deras intressen aldrig komma i första hand. Mjölkindustrin går ut på att separera kor från sina kalvar, för att vi människor vill dricka deras mjölk. Det är ingenting annat än ett rent utnyttjande som inte hör hemma i en modern värld. Vi människor behöver inte dricka kalvarnas mjölk, vi kan välja växtbaserat, säger Malin Gustafsson.
I mjölkindustrin är korna nästan alltid dräktiga. Om de inte hade fått kalvar varje år – som direkt efter födseln tas ifrån dem – hade de inte heller gett mjölk. När en ko är cirka fem år orkar hennes kropp inte längre hålla uppe den höga produktionen. Då skickas hon till slakt. Läs mer om den svenska mjölkindustrin här.
Kor på en svensk gård som mjölkas i en ”karusell”. Foto: Djurrättsalliansen
Beteskravslagen:
Fram till 2016 innebar beteskravslagen att korna skulle vara ute under en sammanhängande period. Sedan fick LRF igenom en lagändring som innebär att bonden själv kan välja vilka dagar korna ska vara ute. Bonden behöver inte längre heller föra journal över kor som hålls inne under betestiden. Vilket innebär att det redan idag är omöjligt att kontrollera om bönderna följer beteskravslagen. Om man följer minimikraven för betet, tillbringar en svensk mjölkko över 90 procent av sitt liv inomhus.
De djurförsöksetiska nämnderna:
Enligt rådande svensk och europeisk djurskyddslagstiftning får djurförsök användas endast om forskningssyftet inte kan uppnås med andra metoder. I Sverige är det förbjudet att utföra djurförsök om de inte först granskats och godkänts av en djurförsöksetisk nämnd. Att en ansökan om djurförsök avslås av de djurförsöksetiska nämnderna är väldigt ovanligt. I dagsläget godkänns 99 procent av ansökningarna.