Mjölkindustrin

Utvecklingen: Färre kor som mjölkar betydligt mer

Under de senaste 40 åren har antalet svenska mjölkgårdar blivit tiotusentals färre. Även antalet kor har minskat stort, men inte i proportion till mängden producerad mjölk. Anledningen är den hårda avel som har fått korna att mjölka nästan 9 000 kilo per år. Det visar Jordbruksverkets senaste siffror.

Antalet mjölkgårdar har minskat från 46 000 till 3 000 under de senaste 40 åren, men de gårdar som finns i dag har i genomsnitt fler kor än år 1979. Antalet kor har under åren minskat, men inte i samma utsträckning som mjölkproduktionen. Det innebär att korna i dag mjölkar mer än för 40 år sedan.

I mjölkindustrin är korna ständigt dräktiga. Om de inte hade fått kalvar varje år – som direkt efter födseln tas ifrån dem – hade de inte heller gett mjölk. För 40 år sedan producerade en svensk mjölkko cirka 5 000 kilo mjölk per år. I dag är siffran nästan 9 000 kilo per ko och år. Den stora ökningen beror till störst del på den hårda aveln för att hela tiden få fram mer mjölk.

 

Jordbruksverkets statistik visar att ökningen skedde som mest under 1990-talet, men att den även har kommit att öka igen under senare år – någonting som är planerat av Sveriges högsta politiker. I regeringens handlingsplan från 2015 med 87 punkter för att hjälpa de svenska mjölkbönderna ekonomiskt står det: ”Mål: Sveriges mjölkproducenter ökar levererad mängd mjölk med 1 000 kilo per ko och år till 2020.”

Varje år drabbas ungefär 60 procent av mjölkkorna av juverinflammation till följd av den höga mjölkproduktionen. Vanligt är även hälta och spentramp – att korna trampar på sina egna spenar när de ska resa sig. Förutom aveln ger man korna foder för att öka mjölkproduktionen, men då kor är anpassade för att äta gräs ger fodret dem problem i magar och tarm.

När en ko är cirka fem år orkar hennes kropp inte längre hålla uppe den höga produktionen. Då skickas hon till slakt. Läs mer om den svenska mjölkindustrin här.

– Det är svårt att ens förstå att vi människor kommit på tanken och skapat ett system som går ut på att låta kor föda kalv efter kalv som vi tar ifrån dem för att vi ska kunna dricka mjölken som egentligen är till för kalvarna. Och att vi har avlat på djuren för att de ska producera onaturliga mängder mjölk. Allt för pengar och vår egoism. Det är rakt igenom fel att en sådan djupt oetisk djursyn är norm och legaliserad i Sverige idag. Men det är det vi kämpar för att ändra på. Människor behöver inte dricka en annan arts mjölk för att leva, så varför göra det när det dessutom innebär lidande och död, säger Malin Gustafsson, talesperson för Djurrättsalliansen.

 

Antal mjölkgårdar

1979: 46 440

1989: 27 535

1999: 13 963

2009: 6 020

2019: 3 253

Antal mjölkkor

1979: 653 000

1989: 569 000

1999: 449 000

2009: 357 000

2019: 306 000

Antal kor per mjölkgård i genomsnitt

1979: 14

1989: 21

1999: 32

2009: 59

2019: 94

Antal ton invägd mjölk

1979: 3 265 000

1989: 3 420 000

1999: 3 299 000

2009: 2 933 000

2019: 2 704 000

Källa: Jordbruksverket

🐾Gillar du vårt arbete för djuren? Stöd oss genom att bli medlem, månadsgivare eller skänk en gåva. Läs mer här.

🐾Vill du ha tips och inspiration hur du kan leva djurvänligt? Djurrättsalliansen anordnar Veganutmaningen för att underlätta för dig att testa vego. Läs mer om Veganutmaningen här. 

Fler nyheter
Internationellt

Björn tippar resultat i fotbolls-EM i rysk tv – väcker starka reaktioner

Under Fotbolls-EM låter man på rysk tv en björn tippa resultatet i matcherna. Fotbollskommentatorn och före detta fotbollsspelaren Richard Henriksson filmade björnen när han såg den på tvn och lade ut på sin twitter. Filmen väcker nu starka reaktioner hos allmänheten.

Läs mer
Vego

Tips på djurvänlig midsommarmat

Snart är det midsommar och det firar vissa med god sommarmat. Vill du duka upp djurvänlig mat på bordet men behöver lite tips och inspiration? Här tipsar vi om växtbaserade midsommarfavoriter!

Läs mer
Djurparker

Lidande och död för lodjuren på Skansen

I slutet av december 2020 avlivade Skansen tre av fem lodjur som fanns på djurparken då de ansågs vara överskottsdjur. Djurrättsalliansen har kunnat dokumentera en stereotyp beteendestörning hos ett av de lodjuren som finns kvar, där det går fram och tillbaka på samma lilla yta. Det är ett tecken på stress, frustration och psykisk ohälsa.

Läs mer