I december 2020 delades utmärkelsen Årets nötköttsföretagare ut. Vinnaren, en nötköttsproducent i Jämtland, ansågs ha ”särskilt god kontroll över djurens hälsostatus”. Men Djurrättsalliansen kan nu avslöja att bara ett par månader tidigare, vid länsstyrelsens kontroll, bröt gården mot djurskyddslagen – ett flertal kor tvingades ligga i sin egen avföring.
Lantbrukarnas riksförbund (LRF) och Sveriges nötköttsproducenter delar sedan tjugo år tillbaka ut priset Årets nötköttsföretagare. Den senaste vinnaren, som fick priset i december 2020, beskrivs av LRF som en gård med ”särskilt god kontroll över avel och djurens hälsostatus”. Men Djurrättsalliansen kan nu avslöja att köttproducenten bröt mot djurskyddslagen vid sin senaste djurskyddskontroll av länsstyrelsen – som gjordes samma år som företaget mottog priset.
På gården upptäcktes ett flertal djur som hade fått ligga i sin egen avföring, och därför hade intorkad gödsel på lår och ben. Länsstyrelsen markerade detta som en så kallad ”brist” – alltså att företaget inte har följt djurskyddslagstiftningen.
Djurskyddskontrollen – som ägarna av gården hade fått information om dagen innan – utfördes i början av februari 2020. Efter besöket skrev länsstyrelsen i sin rapport:
”Ett flertal nötkreatur på fastigheten var inte tillfredsställande rena då de hade fasttorkad gödsel i pälsen på bland annat lår och ben. Djur ska hållas tillfredsställande rena. Med tillfredsställande rena menas att djuren ska skötas på ett sådant sätt att gödsel, urin och ibland jord, inte fastnar och torkar på djurens kroppar. Intorkad gödsel är inte ok då det kan leda till obehag såsom ökad känslighet för hudirritationer såsom klåda och sveda samt ökad risk för inflammationer och infektioner i området.”
Vinnargården har cirka 350 djur: dikor, kvigor, tjurar och kalvar. På gårdens hemsida beskrivs hur produktionen går till: ”En diko är en ko av köttras som föder en kalv och där kalven sedan tillåts dia sin mor under 6 till 7 månader. Kon sinläggs efter avvänjningen och fram till nästa kalvning. Kalvarna säljs levande vid ca 6-7 månader ålder till slutuppfödare som slaktar djuren vid ca 16-18 månaders ålder.”
Trots att gården vid kontrollen bröt mot djurskyddslagen, valde länsstyrelsen att inte göra någon uppföljande kontroll för att se så att gården i fortsättningen följer lagen. Detta då djurhållningen i övrigt ansågs god. Enligt gårdens ägare hade djuren fått ligga i sin avföring sedan hösten, alltså i flera månader, då de på nätterna stängt av skrapgångarna som för bort gödslet. Men att djuren framöver faktiskt skulle hållas rena var länsstyrelsen inte helt säker på, då de i rapporten skrev: ”Vi pratade om att det kunde vara bra om ni såg över vissa rutiner för att förhoppningsvis få renare djur.”
– Länsstyrelsen följer inte ens upp ärenden där gårdar uppmärksammats bryta mot djurskyddslagen. Det visar inte bara att kontrollsystemet – som många har en tilltro till – inte fungerar, utan att det är andra intressen än djurens som sätts främst. Men grundproblemet för djuren är det som både lagen och kontrollsystemet tillåter, att vi utnyttjar och dödar oskyldiga individer på löpande band, säger Malin Gustafsson, talesperson på Djurrättsalliansen.
Och ett par månader senare vann alltså gården priset som Årets nötköttsföretagare. Djurrättsalliansen har tidigare även kunnat avslöja att hälften av de mjölkbönder som 2020 belönades med en guldmedalj av LRF har brutit mot djurskyddslagen.
– Detta visar än en gång att även de som anses vara de bästa djurbönderna har svårt att ens uppfylla de låga krav som finns, och att branschorganisationerna som delar ut priserna inte bryr sig om vinnarna har brutit mot djurskyddslagen. Vi har en lösning mitt framför oss. Vi kan sluta ta oss makten över tänkande och kännande individer och sluta utnyttja andra djur utifrån våra egna intressen. Bara då kan vi få ett slut på fall som dessa, säger Malin Gustafsson.
🐄 Gillar du vårt granskande arbete? Stöd oss genom att bli medlem, månadsgivare eller skänk en gåva. Läs mer här.