Den 14 januari meddelade Norges regering att pälsdjursuppfödningen i landet ska avvecklas. Med en majoritet i stortinget talar allt för att förbudet kommer gå igenom, vilket betyder att dagarna är räknade för Norges pälsdjursindustri. I nuläget finns runt 200 räv- och minkfarmer. Norska djurrätts- och djurskyddsorganisationer har fört en lång kamp mot pälsindustrin med olika metoder. Vi har pratat med några av dem om vad som ledde till seger och vad de tror händer nu.
Dokumentation på farmerna
Gräsrotsorganisationen Nettverk for dyrs frihet kan sannolikt ta åt sig en stor del av äran. Sedan 2008 har de, i samarbete med djurskyddsorganisationen Dyrebeskyttelsen, om och om igen gett sig ut till farmerna för att dokumentera djurens situation. Totalt har de filmat på över 200 pälsfarmer, varav en del har tvingats stänga efter att allvarliga lagbrott avslöjats. Men bilderna från de farmer som följer lagarna har varit minst lika viktiga. Nettverkets arbete mot päls har lett till över 80 nyhetsinslag på norsk TV och hundratals tidningsartiklar. Den stora uppmärksamheten som organisationens filmer och foton har väckt har tvingat politikerna att lyssna. Samma kväll som Nettverket för tredje året i rad visade bilder från farmerna gick partiet Venstre ut och sade att “nu har pälsindustrin fått tillräckligt många chanser”. De ändrade inställning och började jobba för ett förbud, och höll vad de lovade när de kom i regeringsställning.
– För oss kom beskedet som en total överraskning. Vi hade inte trott att det skulle gå att få till ett förbud på flera år. Men nu ska det mycket till för att det inte ska gå igenom. En stor del av avvecklingen ska inledas redan i år, så om ett år kommer vi veta mer om hur framtiden blir. Det är tydligt att många pälsfarmare också ser det som att slaget är förlorat, säger Rune som är aktiv i Nettverk for dyrs frihet.
Aktivist dokumenterar norsk rävfarm. Foto: Nettverk for dyrs frihet
Vad mer än era avslöjanden tror du har bidragit till förbudet?
– Jag tror att samarbetet mellan många olika djurskydds- och djurrättsorganisationer har varit viktigt. Om man inte själv arbetar med politisk lobbying kan det vara bra att förbereda de som gör det inför ett avslöjande, säger Rune.
Han passar även på att skicka med ett tack till alla svenska aktivister som hjälpte till att samla in över en halv miljon norska kronor till det skadestånd som Nettverkets aktivister blev dömda att betala.
Lobbying och folkligt motstånd
Djurrättsorganisationen Noah har arbetat mot pälsindustrin sedan 80-talet. Deras metoder har varit opinionsbildning, bland annat riktat mot modevärlden, och lobbyarbete gentemot alla politiska partierfrån höger till vänster. Ett efter ett har partierna anslutit sig till kravet på avveckling av pälsindustrin, med undantag för Senterpartiet och Kristelig Folkeparti. Fremskrittspartiet och Høyre har inte heller velat avveckla industrin, men pälsmotståndet har vuxitäven inom dessa partier. Trots att de två ingår i den nya regeringen lyckades den tredje parten, Venstre, driva igenom sitt krav på en avveckling. Senterpartiet och Kristelig Folkeparti är de enda som fortfarande stöttar pälsindustrin.
Varje höst sedan 2003 har Noah anordnat ett fackeltåg mot päls i flera norska städer. Förra året arrangerades det på 30 orter samtidigt. Tågen har dragit många tusen demonstranter och utvecklat sig till Europas största markering mot päls. Siri Martinsen på Noah håller med om att beskedet från regeringen är att lita på och är säker på att det kommer gå igenom. Noah planerar dock ett fackeltåg även i år – för att fira, och för att fortsätta uppmärksamma pälsdjuren till dess att burarna är tomma.
Fackeltåg i Oslo 2017. Foto: NOAH – for dyrs rettigheter
Dokumentären “Pels”
Någonting annat som haft betydelse för pälsmotståndet i Norge var dokumentärfilmen Pels (Under pälsen) från 2014. Den visar en del av Nettverk for dyrs frihets arbete och följer dessutom en aktivist som arbetar undercover på en pälsfarm i Norge. Den starka filmen har deltagit i filmfestivaler över hela världen, vunnit priser och visats på TV i ett stort antal länder utanför Norge.
Ola Waagen, dokumentärfilmaren bakom “Pels”, tror att dokumentationen från Nettverket har haft störst enskild betydelse för regeringens beslut. Hans dokumentär gjorde att pälsdebatten blev återaktualiserad och den belyste flera nya problematiska sidor av pälsindustrin.
– Det blev tydligt igen att det här är en viktig fråga för folket, säger Ola Waagen.
I dokumentären Pels får man följa Frank som arbetar undercover inom den norska pälsindustrin.
Precis som Nettverket dokumenterar vi i Djurrättsalliansen djurens verklighet på farmerna. Vi har sedan 2009 filmat på en stor del av de svenska minkfarmerna. Vårt material finns samlat på sidan Sveket mot minkarna. Ola Waagen tycker att vi ska fortsätta med arbetet att dokumentera djurens liv, för att få till ett förbud även i Sverige.
– Det viktigaste man kan göra är att dokumentera verkligheten på pälsfarmerna. De flesta människor tycker att den här industrin är förkastlig när de får se den med egna ögon. För att politikerna ska ta tag i det måste de se att det är en fråga som engagerar människor och att det påverkar vad folk röstar på. Och så måste man följa upp och påminna politikerna om vad de har lovat.
I bildgalleriet här under ser du Nettverk for dyrs frihets bilder från norska mink- och rävfarmer.
