Djurrättsalliansen avslöjar: Jordbruksverket går minkfarmarnas ärenden

2012 införde Jordbruksverket nya föreskrifter för minkuppfödning. I föreskrifterna fanns bland annat krav på att man skulle få hålla max två minkar i samma bur istället för tre – en regel som skulle införas senast 1 januari 2017. Detta mötte kritik från minkfarmarna, eftersom det skulle innebära kostnader, cirka 785 000 kr för en medelstor farm, för att fler burar behövde byggas. Minkfarmaren Håkan Karlsson fördömde reglerna och kallade dem för ”kosmetiskt dravel”. Djurrättsalliansen har nu tagit del av dokument (Dnr 5.2.18-8287/17, Jordbruksverket) som visar att Jordbruksverket inte verkar tro på sin egen föreskrift, utan låter nu minkfarmarna gå ifrån de nya föreskrifterna. 

– Att minkfarmare dömde ut den nya föreskriften berodde såklart på den ekonomiska smäll regeln skulle innebära. Vi håller med om att regeländringen är kosmetiskt dravel, men av en helt annan anledning. För djuren innebär det exakt samma djurplågeri oavsett antalet minkar i de minimala burarna, säger Malin Gustafsson, talesperson för Djurrättsalliansen.

2013 gav myndigheten pengar till en studie som skulle undersöka om det verkligen var bättre med två minkar i samma bur istället för tre: en regel de alltså redan beslutat om. Studien, som gjordes av Sveriges Lantbruksuniversitet, visade inte på några större skillnader i djurvälfärden hos minkar som levde två respektive tre i varje bur. Efter det utredde Jordbruksverket olika alternativ till reglering av grupphållning av minkar utan att komma till någon lösning i frågan. Branschorganisationen Svensk mink menar i sin ansökan om dispens att de fått besked att Jordbruksverket skulle komma att ge lättnader i den aktuella föreskriften och menar därmed att de haft fog att anta att de 2017 skulle få hålla tre djur i varje bur. I juni 2017 beslöt därför Jordbruksverket att ge dispens till alla minkfarmare som är med i branschorganisationen Svensk mink program ”Minkhälsan”, vilket är större delen av Sveriges minkfarmer. Undantaget från reglerna gäller fram till 31 december i år.

– Att införa en ny regel och sedan ge industrin dispens från denna regel visar bara att myndigheten försökt rädda näringen, gå industrins ärenden och utåt ge ett sken av att man gjort något för att ”förbättra” för djuren. Det är oacceptabelt och det fruktansvärda är att det är djuren som lider och dödas på landets minkfarmer som just nu betalar priset, säger Malin Gustafsson.

En statlig pälsdjursutredning gav minknäringen till 2010 på sig att förbättra förhållanden för djuren, annars skulle den ”helt eller delvis läggas ner”. För att visa minkarnas verklighet på svenska minkfarmer och att deras situation var densamma dokumenterade Djurrättsalliansen en stor del av landets minkfarmer. Innan riksdagsvalet 2010 presenterade vi vår omfattande utredning. Detta gjorde att svensk pälsindustri hamnade rejält i blåsvädret. Allmänhetens reaktioner på våra bilder och filmer tvingade dåvarande jordbruksminister Eskil Erlandsson och Jordbruksverket att agera snabbt. Men de agerade inte genom att se över en avveckling av industrin utan för att tysta ner avslöjandet.  Länsstyrelserna fick uppmaningen att snabbkontrollera minkfarmerna. Kort därefter gick Jordbruksverket ut med att 40 procent av farmerna hade kontrollerats och att minkarna generellt sett mår bra på de svenska minkfarmerna. Det vill säga den nödvändiga motbilden till vår skildring.

Vi gav oss då ut och filmade på minkfarmer återigen. Vi möttes av detsamma som vid tidigare granskning; döda djur, djur med sår och bitskador, djur med stereotypa beteenden, stressade och frustrerade djur samt kannibalism. Vi granskade Jordbruksverkets påståenden och det visade det sig att när de gick ut med sin motbild hade de i själva verkat bara fått in en liten del av länsstyrelsernas underlag. När vi sedan granskade läns­styrelsernas rapporter framgick det att omkring en tredjedel av de granskade farmerna saknade tillstånd för deras verksamhet. Det gick även att konstatera att 85 procent av farmerna inte följde lagstiftningen vad gäller inredning i burarna. Ett stort antal skadade, döda eller halvuppätna minkar upptäcktes vid kontrollerna.

Minkfarmerna lades alltså inte ner. För att rädda minkindustrin kom istället de nya föreskrifter som gick igenom 2012, där en del regler började gälla först i år. Regeländringarna ger ett sken av att djuren har fått det bättre och att politikerna har agerat men de innebär bara marginella skillnader för djuren och att ­myndigheten har valt att gå päls­industrins ärenden.

När Djurrättsalliansen frågar Jordbruksverket varför de har gett minkfarmerna dispens, svarar de att motiveringen är att de farmer som är knutna till branschorganisationen Svensk mink har god djurhållning. Detta på grund av Svensk minks eget omsorgsprogram ”Minkhälsan”. Enligt Svensk mink och Jordbruksverket besöker veterinärer varje farm fyra gånger per år. De protokoll som skrivs under besöken är inte offentliga för varken djurrättsorganisationer, politiker eller journalister. Tidigare har Svensk mink angett att de skickar alla dessa rapporter till länsstyrelserna. 2015 granskade Djurrättsalliansen det påståendet och upptäckte att det var någon enstaka rapport som hade kommit in under 2012 och 2013, när det egentligen borde ha varit flera hundra rapporter. Djurrättsalliansen anser att det är anmärkningsvärt att flertalet minkfarmer inte behöver följa de nya föreskrifterna, och att anledningen till det inte går att granska.

– Trots att vi i Djurrättsalliansen flera gånger har kunnat visa upp det djurplågeri minkfarmning innebär och trots att majoriteten av det svenska folket vill förbjuda minkfarmning sviker myndigheter och politiker djuren gång på gång. Nu måste det vara nog. Det är dags att stänga minkfarmerna för gott, säger Malin Gustafsson.

Djurrättsalliansen arbetar för att stänga alla minkfarmer. Här kan du läsa om vår kampanj Sveket mot minkarna och se vår dokumentation från svenska minkfarmer.