Nästan 118 miljoner djur dödades på svenska slakterier

Under 2024 dödades 117 881 540 landlevande djur på svenska slakterier. De två föregående åren minskade antalet slaktade djur, men nu sker en ökning igen. Det visar Jordbruksverkets statistik som Djurrättsalliansen årligen analyserar.

Miljontals djur dödas årligen på svenska slakterier för att vi människor ser dem som mat. Under de senaste tio åren har antalet dödade djur inom livsmedelsindustrin ökat. 2024 dödades närmare 21 miljoner fler landlevande djur i Sverige än 2014. Fram till och med 2021 ökade antalet dödade djur år för år, med undantag för 2018. Efter 2021 har antalet döda djur minskat under två år, för att under 2024 öka igen.

– Vi kämpar såklart för det motsatta, att antalet döda djur ständigt ska minska tills vi lever i ett samhälle där djur behandlas med empati och respekt. Och i ett sådant samhälle ser vi människor inte andra djur som våra att utnyttja för mat – en värld utan slakterier och djurfabriker. Var och ett av de här djuren i statistiken var en gång en tänkande och kännande individ. Majoriteten av dem levde miserabla liv i djurfabriker innan de gick en brutal död till mötes på ett slakteri, säger Malin Gustafsson, talesperson för Djurrättsalliansen.

Antalet dödade landlevande djur på svenska slakterier 2024:
Kycklingar:  111 467 060 individer (varav 4 438 850 ”kasserade” individer)
Hönor:  2 731 040 individer (varav 71 390 ”kasserade” individer)
Kalkoner:  477 130 individer (varav 16 040 ”kasserade” individer)
Nötkreatur:  424 770 individer
Grisar:  2 579 130 individer
Får:  201 190 individer
Hästar:  1220 individer
Totalt:  117 881 540 individer (varav 4 526 280 ”kasserade” individer)

I statistiken är ”kasserade” fåglar/fjäderfän inkluderade. ”Kasserade” innebär att fåglarna (kycklingar, hönor och kalkoner) av olika anledningar inte anses duga som människoföda, bland annat på grund av att de skadats eller dött under transporten till slakteriet.

Alla djur räknas inte med i statistiken
Jordbruksverkets slaktstatistik, presenterad ovan, omfattar inte alla djur som dödas i livsmedelsindustrin – exempelvis getter, kaniner och renar. Antalet gäss, ankor, tuppar och broilermödrar som dödats kan man i statistiken få fram en totalsumma på, men inte uppdelat per djurslag. Det rör sig om hundratusentals individer per år. Inte heller de miljarder fiskar som årligen dödas i svenska vatten eller fiskfabriker ingår i statistiken. För fiskar finns det ingen tillförlitlig statistik eftersom de inte räknas i antal individer utan enbart i vikt.

Antalet dödade landlevande djur på svenska slakterier sedan 2014:
2024: 117 881 540 individer
2023: 116 115 340 individer
2022: 119 731 670 individer
2021: 122 324 520 individer
2020: 117 872 670 individer
2019: 113 523 540 individer
2018: 108 483 610 individer
2017: 109 277 520 individer
2016: 108 333 120 individer
2015: 103 345 330 individer
2014: 96 914 830 individer

Stora avslöjanden av svensk kycklingindustri
Kycklingar är det landlevande djurslag som dödas i störst antal på slakterierna i Sverige. De är bara omkring fem veckor när de skickas till slakterier för att dödas. Sina korta liv lever kycklingar inomhus, där 25 kycklingar trängs per kvadratmeter. För att kunna föda fram de enorma mängder kycklingar som dödas årligen i Sverige består industrin av flera generationer med så kallade avelsdjur.

Det multinationella företaget Aviagen är störst på avelsarbete både i Sverige och globalt. Företagets svenska del, Aviagen Swechick, har i princip monopol på hela den svenska marknaden; hönorna och tupparna på företagets gårdar i Skåne är mor- och farföräldrar till nästan alla de kycklingar som blir mat, bland annat under märken som Kronfågel och Guldfågeln. Genom export förser Aviagen Swechick även flera andra länders kycklingindustrier med avelsdjur. Hösten 2023 kunde Djurrättsalliansen ge allmänheten en inblick i denna del av industrin, som tidigare aldrig exponerats. Genom att ha arbetat undercover och filmat med dolda kameror inne på Aviagen Swechick kunde vi avslöja under vilka fruktansvärda förhållanden avelsdjuren i kycklingindustrin lever och dödas. Uppdrag gransknings program ”Kycklingens pris” baseras på detta material.

I december samma år kunde vi exponera hur svenska kycklingars första dag i livet ser ut då vi offentliggjorde filmmaterial inifrån Kronfågels kläckeri. Materialet, som visades av TV4, gav en inblick i hur små gula kycklingar slungades runt i en maskin, sprutades ut på rullband, åt på varandra, klämdes mellan backar och lämnades att plågas i timmar. Även detta material filmat genom att Djurrättsalliansen tog anställning och filmade med dolda kameror.

– De här avslöjandena har väckt starka reaktioner hos allmänheten och det med all rätt – det djuren tvingas genomlida är fruktansvärt. Avslöjandena har däremot inte satt stopp för det här djurplågeriet utan det pågår här och nu, varje dag. Genom att synliggöra djurens situation hoppas vi att allt fler tar ställning mot det systematiska djurplågeri som pågår i livsmedelsindustrin genom att välja växtbaserat istället, säger Malin Gustafsson.

 

83 av 88 kontrollerade slakterier bröt mot djurskyddslagstiftningen
Under 2023 kunde vi även i en stor undersökning avslöja att 83 av de 88 slakterier som under 2022 hade minst en djurskyddskontroll bröt mot djurskyddslagstiftningen. Totalt rörde det sig om över 900 uppmärksammade brister, till exempel att djur inte bedövades ordentligt innan deras halsar skars upp, slakteripersonal saknade kompetensbevis, djur utsattes för elchocker och fåglar slogs med gummiklubba i huvudet upprepade gånger innan de förlorade medvetandet.

Bara fem av de 88 kontrollerade slakterierna saknade helt brister och 38 slakterier kontrollerades inte alls. Under 2022 utfördes ovanligt många djurskyddskontroller på slakterier i Sverige. Detta på grund av ett ”nationellt kontrollprojekt” för slakterier som svenska myndigheter (Jordbruksverket, Livsmedelsverket och länsstyrelserna) gjorde med syftet att bland annat ge ”förutsättningar för likvärdig kontroll”.

– Vår granskning ger en inblick i hur djurens fasansfulla sista timmar i livet ser ut på svenska slakterier. Vill man inte vara en del av att djur utsätts för lidande och död borde man helt enkelt välja växtbaserat. Empati, respekt och solidaritet med alla som lever på den här planeten borde vara en självklarhet, och det går aldrig hand i hand med exploatering av djur, säger Malin Gustafsson.

Avslöjande ledde till att KRAV-slakteri stängde
2021 offentliggjorde Djurrättsalliansen filmer från ett KRAV-slakteri i Skåne. Bara två dagar efter att avslöjandet publicerades kom beskedet att slakteriet stängde ner. Materialet, filmat med dolda kameror, visade hur djur blev sparkade och misshandlade med kedjor – vilket väckte starka reaktioner hos allmänheten. Personal på slakteriet åtalsanmäldes och under förra året dömdes två av slakteriarbetarna för djurplågeri och brott mot djurskyddslagen.

– Våra filmer visar grova lagbrott, men också hur slakt i grund och botten går till. Vi tror att människor som ser det här filmmaterialet inte bara reagerar på själva djurskyddsbrotten, utan på hur fruktansvärt det faktiskt är när vi tar livet av andra djur – vilket är lagligt och sker hela tiden. När filmerna visades i medierna varnades tittarna för ”starka bilder”. Att vi inte ens kan se hur vår så kallade mat blir till, för att det är för våldsamt, borde säga tillräckligt för att man ska förstå hur fel det vi gör mot djuren är, säger Malin Gustafsson.

 

Livet innan slakteriet
Majoriteten av djuren i den svenska livsmedelsindustrin lever hela sina liv instängda i djurfabriker. Trängsel, stress, tristess, smuts, sår och skador samt död är en del av djurens vardag i fabrikerna. De blir alla fråntagna rätten till sina egna liv och får inte möjligheten att leva utifrån sina egna premisser. För att synliggöra djurens livsöden och för att få till en förändring för djuren granskar och dokumenterar Djurrättsalliansen svenska djurindustrier.

🌱 Vill du ha hjälp, inspiration och tips för att leva mer djurvänligt? Kolla då in Veganutmaningen. En helt gratis mejltjänst där du som deltagare under 28 dagar får recept, svar på de vanligaste frågorna och massvis med vegopepp. Utmaningen börjar varje måndag och du anmäler dig här.

🐾 Stöd vårt arbete och hjälp oss fortsätta visa djurens verklighet genom att bli månadsgivare eller stödmedlem. Vill du skänka en engångsgåva går det bra att swisha till vårt nummer 123 0730 739 eller genom att sätta in din engångsgåva på vårt plusgirokonto 42 54 11 – 6. Stort tack för ditt stöd!