14 januari 2026
Separation och avhorning: nya filmer visar systematiskt djurplågeri i mjölkindustrin
I nytaget bild- och filmmaterial från svenska mjölkgårdar tas nyfödda kalvar från sina mammor och kalvar försöker komma undan när rykande brännjärn trycks mot deras huvuden. Djurrättsalliansens dokumentation blottlägger det lidande som rutiningrepp orsakar i ett system byggt på kontroll och exploatering.
Djurrättsalliansen har granskat den svenska mjölkindustrin och publicerar nu material som visar två av branschens standardpraktiker. I unikt filmmaterial syns hur kalvar tas från sina mammor direkt efter födseln. Dokumentationen visar också hur bedövningen inte tar när en kalv får ett brännjärn tryckt mot huvudet. Fotona och filmerna är tagna tillsammans med fotografen Animals are beings too på svenska mjölkgårdar under 2025.
– Bilderna visar inga undantagsfall, det är så här svensk mjölkindustri ser ut. Vi människor har skapat ett system där vi avlat kor till extrem mjölkproduktion. Vi tar deras kalvar ifrån dem, utsätter dem för smärtsamma rutiningrepp, stänger in dem på små ytor och dödar dem när de inte längre anses lönsamma, säger Malin Gustafsson, talesperson för Djurrättsalliansen.
Inseminering och separation
All mjölkproduktion i Sverige, även ekologisk, bygger på att kalvar tas från sina mammor. Korna i mjölkindustrin insemineras så att de föder en kalv om året. Detta eftersom kor, precis som människor och andra däggdjur, producerar mjölk för att de fött ett barn. Inom ett dygn efter födseln separeras kalven och kon för att mjölken ska kunna säljas och drickas av människor.
I industrin går hela kornas liv ut på att vara dräktiga och producera mjölk. Kor insemineras för att föda en kalv om året så att mjölkproduktionen hålls så hög som möjligt, men mjölkas även under dräktigheten. Den höga mjölkproduktionen sliter hårt på kornas kroppar.
Kalven föds efter nio månader och tas från kon inom ett dygn efter födseln. Hennes kropp är helt inställd på att ta hand om sin unge.
Efter den mödosamma förlossningen slickar kon sin kalv. Fem minuter räcker för att en ko ska känna igen sin kalv långt senare.
I naturligt tillstånd tar kor väl hand om sina ungar och kalven skulle diat i 7-10 månader. Kalvar i mjölkindustrin tas från sin mamma inom 24 timmar. Detta gäller även inom ekologisk produktion.
Den nyfödda ungen flyttas till en box som inte behöver vara mer än en och en halv kvadratmeter. Där får kalven leva i upp till åtta veckor, ensam och sårbar och utan någon vuxen att lära sig eller skyddas av.
Så småningom flyttas de ihop i större boxar med andra jämngamla kalvar.
Avhorning
Vid några veckors ålder utsätts majoriteten av kalvarna för ett rutinmässigt ingrepp som kallas avhorning. Med ett hett brännjärn bränns hornanlagen bort så att kalvarna inte utvecklar horn. Detta görs för att förhindra skador i de trånga stallarna. Ingreppet sker vanligtvis under sedering, lokalbedövning och allmän smärtlindring, men området kan vara känsligt flera dagar efteråt. I vissa fall fungerar sederingen och bedövningen inte fullt ut, vilket Djurrättsalliansens material visar då kalvar försöker undkomma brännjärnet.
– Mjölkindustrin är ett system som bygger på kontroll, lönsamhet och effektivitet. Avhorning är en av flera standardpraktiker som är tillåtna enligt Sveriges djurskyddslagstiftning. Trots det känner inte många till att kalvarna utsätts för detta, säger Malin Gustafsson.
När kalvarna är några veckor gamla genomgår de flesta ett standardiserat ingrepp som kallas avhorning. Ett upphettat verktyg används för att förstöra hornanlagen, vilket gör att hornen aldrig utvecklas. Syftet är att minska risken för skador i stallmiljöer med begränsat utrymme.
Ingreppet utförs normalt med lugnande medel, lokalbedövning och smärtstillande läkemedel, men trots detta kan området vara ömt under flera dagar efteråt.
Det förekommer också att bedövningen eller sederingen inte ger full effekt, vilket innebär att kalven delvis är vid medvetande och reagerar på smärtan.
Avhorning minskar risken för att djuren skadar varandra men också risken för att de skadar människor om de skulle göra motstånd. Avhorning och andra metoder som försvårar för korna, tjurarna och kalvarna att göra motstånd är inbyggda i produktionsmodellen. Metoder till för att minska kostsamma avbrott i produktionen.
Mjölk ger starka men
Djurrättsalliansen har granskat den svenska mjölkindustrin. Den unika dokumentationen vittnar om de livslånga men kor, kalvar och ungdjur får för att människor vill dricka komjölk. Se fler av de nya bilderna och filmerna och läs mer om mjölkindustrin.
Granskat hela mjölkindustrin
Utöver separationen mellan ko och kalv samt avhorningen, ger Djurrättsalliansens nytagna bilder och filmer insyn i kornas vardag i mjölkindustrin. En vardag som utspelar sig på hårda betonggolv i fabriksliknande miljöer, där livet styrs av robotsystem och det som räknas är antalet liter mjölk som produceras.
Granskningen ger också en inblick i hur mjölkindustrin hänger samman med köttindustrin, och avslöjar ödet för många av de tjurkalvar som föds av kor som utnyttjas i mjölkproduktionen. Ofta säljs kalvarna vidare till specialiserade ungnötsuppfödare, där många tillbringar hela sina liv inomhus tills de slaktas vid ungefär 1,5 års ålder.
De som konsumerar mejeriprodukter bidrar direkt till att djur dödas. Runt 65 procent av det nötkött som produceras i Sverige kommer från mjölkindustrin. En del av det utgörs av kalvarna som fötts för att korna ska producera mjölk. En del utgörs av de kor som inte längre anses vara lönsamma nog. Deras liv avslutas i genomsnitt vid fem års ålder, ofta på grund av dålig fruktsamhet eller sjukdomar som juverinflammation.
I mejeriföretagens reklamfilmer syns ofta glada kor på gröna, soldränkta ängar. Men djurens vardag i mjölkindustrin är långt ifrån den idyll som ofta skildras. Genom effektiv marknadsföring har branschen lyckats upprätthålla myten om att mjölk är något som kor frivilligt ”ger” till oss människor.
– Vår granskning är viktig eftersom den synliggör den verklighet som kalvar, kor och ungdjur tvingas genomlida på grund av människors mejerikonsumtion. Vi hoppas att fler tar ställning för djuren när de ser dokumentationen – genom att ifrågasätta mjölkindustrin och välja växtbaserade alternativ istället för komjölk. För att få ett slut på de orättvisor djuren utsätts för behövs människors ställningstagande och engagemang, säger Malin Gustafsson.
I december visades några av Djurrättsalliansens bilder i Stockholms tunnelbana. Läs mer om det här.

Foto: Djurrättsalliansen/Animals are beings too.
Dolda kameror avslöjade mjölkgård
I december kunde Djurrättsalliansen, tillsammans med TV4:s Kalla fakta, avslöja en mjölkgård på Öland. Vi hade genom att sätta upp dolda kameror kunnat filma när kor och kalvar misshandlades. Filmerna fick enorm spridning, läs mer om det här.
Komjölk? Nej tack!
Något av det viktigaste du kan göra för djuren är att välja växtbaserad mat, alltså att välja bort animalier som kött, ägg och mjölk. Genom att göra dessa aktiva val i vardagen tar du avstånd från att djur utsätts för lidande och död i livsmedelsindustrin. Behöver du lite tips och råd på vägen till en djurvänlig livsstil? Testa Veganutmaningen, där du gratis får recept, inköpslistor och pepp direkt till din mejl.
Stöd vårt arbete
Tillsammans kan vi vara den samhällsförändrande kraft som djuren så akut behöver. Deras situation i de stängda djurfabrikerna behöver belysas och förändras. Det är dags att avveckla djurindustrierna! Tack vare våra gåvogivare kan vi fortsätta granska, dokumentera och avslöja svenska djurindustrier. Alla bidrag, oavsett summa, gör skillnad och går till vårt arbete för en framtid där alla djur respekteras. Tack!