Ökning av antalet dödade djur på svenska slakterier

Över 120 miljoner landlevande djur dödades på svenska slakterier under förra året – vilket innebär en ökning med 30 miljoner djur jämfört med för femton år sedan. Det visar ny statistik från Jordbruksverket som årligen analyseras av Djurrättsalliansen. En skrämmande utveckling enligt organisationen, men också en som faktiskt går att vända.

Miljontals djur dödas varje år på slakterier i Sverige för att människor ser dem som mat. De behandlas som produkter att tjäna pengar på. Under de senaste femton åren har antalet djur som dödas årligen i livsmedelsindustrin ökat avsevärt. År 2025 dödades 120 700 400 landlevande djur, vilket är över 30 miljoner fler djur än 2011. Under hela perioden 2011–2025 är det bara ett år, 2021, som fler djur dödades än under 2025.

– Det är både hjärtskärande och svindlande att ta in de här siffrorna. För bakom varje siffra i statistiken fanns en kännande individ. De flesta levde miserabla liv i djurfabriker och gick sedan en brutal död till mötes. Samtidigt som vi ser en dyster utveckling på många håll i vår omvärld är detta något vi faktiskt kan vända. Genom att sluta äta djur kan vi ta steg mot ett samhälle där andra djur istället behandlas med empati och respekt, säger Malin Gustafsson, talesperson för Djurrättsalliansen.

Stor ökning av antalet dödade kycklingar
Kycklingar är det landlevande djurslag som dödas i störst antal på svenska slakterier. Under de senaste femton åren har även antalet dödade individer ökat mest när det kommer till just detta djurslag. År 2011 dödades 79 miljoner kycklingar i Sverige och år 2025 dödades 114 miljoner. Detta innebär att närmare 35 miljoner fler kycklingar dödades förra året jämfört med för femton år sedan. När kycklingarna skickas till slakteriet är de bara omkring fem veckor gamla. Sina korta liv lever majoriteten instängda inomhus hopträngda i industriella djurfabriker med 25 kycklingar per kvadratmeter.

Avslöjanden av svensk kycklingindustri
För att kunna föda fram alla kycklingar finns det i kycklingindustrin flera generationer med så kallade avelsdjur. Kycklingarna som hamnar på människors tallrikar har både föräldrar och mor- och farföräldrar. Det multinationella företaget Aviagen dominerar på den globala marknaden när det gäller kycklingavel, framför allt använder de sig av en kycklinghybrid som de kallar Ross 308. Företagets svenska del, Aviagen Swechick, är baserat i Skåne. 99 procent av svenska kycklingar – som till exempel säljs under märkena Kronfågel och Guldfågeln – härstammar från företaget.

Under 2023 tog en person från Djurrättsalliansen anställning på företaget och filmade med dolda kameror när hen arbetade i djurstallarna. Materialet blev grunden till Uppdrag gransknings program ”Kycklingens pris”, som sändes hösten 2023. Reaktionerna på hur fruktansvärt avelsdjuren behandlades blev starka, och i februari i år sände Uppdrag granskning ett uppföljande avsnitt – ”Älskade kyckling”. I programmet framkommer det att ingenting har hänt i Sverige sedan programmet sändes. Länsstyrelsen har inte varit på plats och gjort en enda djurskyddskontroll, trots att filmerna visade hönor som åt varandra levande. Myndigheten skyller på att riskerna för fågelinfluensa varit för hög, någonting som SVT kan visa bara gällde 7 av de 24 månader som länsstyrelsen haft på sig att agera. Landsbygdsministern Peter Kullgren är också med i programmet, men han bollar vidare frågorna till branschen och vill inte uttala sig om länsstyrelsens ickeagerande.

Även internationellt fick avslöjandet från 2023 spridning, bland annat i Norge, som är ett av de länder som köper in avelsdjur från det granskade företaget i Sverige. I januari 2026 kom beskedet att den norska kycklingbranschen beslutat att fasa ut så kallade ”snabbväxande kycklingar”, som hybriden Ross 308, och ersätta dem med en något mer ”långsamtväxande” hybrid. I Uppdrag gransknings program menar både dagligvaruhandeln och djurskyddsorganisationer – som under lång tid jobbat för att industrin ska fasa ut de så kallade snabbväxande hybriderna – att Djurrättsalliansens filmer varit starkt bidragande.

Djurrättsalliansen ser det norska beslutet som ett tecken på att det filmmaterial som tagits fram har lett till att människor krävt förändringar, vilket har tvingat branschen att agera. Men Djurrättsalliansen menar att det blir missvisande att prata om ”långsamtväxande” kycklingar i sammanhanget då skillnaden i tillväxttakt jämfört med Ross 308 är marginell. Beslutet i Norge innebär en åtgärd som inte kommer att resultera i någon verklig skillnad för djuren.

– Att byta till en annan kycklinghybrid är att lura människor att tro att de kan äta kyckling med gott samvete, trots att det är allt annat än sant. Djuren får det inte bättre, då det grundläggande problemet är det som de utsätts för från födsel till död. Men det gynnar däremot branschen som kan fortsätta tjäna pengar på att föda upp och döda kycklingar. Det handlar om ekonomiska vinstintressen, inte omtanke om djuren. Tillsammans kan vi genomskåda detta drag och kräva en verklig förändring utifrån empati. Vi kan engagera oss för att avveckla djurindustrierna helt och hållet, säger Malin Gustafsson.

Se in på Kronfågels kläckeri 
Djurrättsalliansen har även exponerat hur svenska kycklingars första dag i livet ser ut då vi under hösten 2023 offentliggjorde filmmaterial inifrån Kronfågels kläckeri. Materialet, som visades av TV4, gav en inblick i hur små gula kycklingar slungades runt i en maskin, sprutades ut på rullband, åt på varandra, klämdes mellan backar och lämnades att plågas i timmar. Även detta kunde dokumenteras genom att Djurrättsalliansen tog anställning och filmade med dolda kameror.

Avslöjande ledde till att KRAV-slakteri stängde
Genom att sätta upp dolda kameror på ett KRAV-slakteri kunde Djurrättsalliansen i början av 2021 visa hur det går till när djur dödas för att bli mat. Materialet, som först publicerades av TV4, exponerade även hur djur blev sparkade och slagna med kedjor när personalen trodde att ingen såg på. Bara två dagar efter att materialet publicerades kom beskedet att slakteriet lades ner och personal på slakteriet anmäldes. Efter en lång utredning med flera åklagarbyten åtalades två slaktare. Rättegången, som hölls i mars 2024, ledde till att båda slaktarna dömdes för djurplågeri och brott mot djurskyddslagen till villkorlig dom samt dagsböter på 40 000 respektive 14 000 kronor.

I podden “Brottsutredarna” på Sveriges radio granskas både aktuella och äldre fall genom intervjuer med berörda och experter. I ett avsnitt som publicerades sommaren 2025 riktades ljuset mot Djurrättsalliansens slakteriavslöjande. Organisationens talesperson Malin Gustafsson berättar om varför de dolda kamerorna sattes upp och hur det gick till. Reportern frågar bland annat hur hon tänker kring att det inte är tillåtet att sätta upp dolda kameror.

– När det kommer till att visa hur djur lever och dör i olika industrier så anser vi att det här är en nödvändig metod för att kunna visa det. Det väger över och går först för att kunna få till en förändring, säger hon i programmet.

Antalet dödade landlevande djur på svenska slakterier 2025:

Kycklingar: 114 061 420 individer (varav 4 467 500 ”kasserade”)
Hönor: 3 024 920 individer (varav 71 260 ”kasserade”)
Kalkoner: 445 890 individer (varav 11 540 ”kasserade”)
Grisar: 2 598 950 individer
Nötkreatur: 382 720 individer
Får: 185 770 individer
Hästar: 770 individer
Totalt: 120 700 440 individer (varav 4 550 300 ”kasserade” individer)

Antalet dödade landlevande djur på svenska slakterier sedan 2011:
2025: 120 700 440 individer
2024: 117 881 540 individer
2023: 116 115 340 individer
2022: 119 731 670 individer
2021: 122 324 520 individer
2020: 117 872 670 individer
2019: 113 523 540 individer
2018: 108 483 610 individer
2017: 109 277 520 individer
2016: 108 333 120 individer
2015: 103 345 330 individer
2014: 96 914 830 individer
2013: 90 797 280 individer
2012: 84 906 620 individer
2011: 87 398 890 individer

Jordbruksverket publicerar årligen statistik över hur många djur som dödats på svenska slakterier. Utifrån denna statistik har Djurrättsalliansen tagit fram sammanställningen ovan och räknat ut hur många individer som totalt har dödats. I sammanställningen är ”kasserade” kycklingar, hönor och kalkoner inkluderade. ”Kasserade” innebär att fåglarna av olika anledningar inte anses duga som människoföda, bland annat på grund av att de skadats eller dött under transporten till slakteriet.

Alla djur är inte med i statistiken
Jordbruksverkets slaktstatistik omfattar inte alla djur som dödas i livsmedelsindustrin – exempelvis getter, kaniner och renar. Antalet gäss, ankor, tuppar och ”broilermödrar” som dödats går det att få fram en totalsumma på, men inte uppdelat per djurslag. Det rör sig om hundratusentals individer per år. Inte heller de miljarder fiskar som årligen dödas i svenska vatten eller fiskfabriker ingår i statistiken. För fiskar finns det ingen tillförlitlig statistik eftersom de inte räknas i antal individer utan enbart i vikt.

Antal dödade individer sjönk för vissa djurslag
Även om antalet dödade individer ökat totalt sett under 2025 jämfört med föregående år har det även skett en minskning när det kommer till vissa djurslag. Vad gäller så kallade nötdjur har antalet dödade individer exempelvis minskat från 424 770 år 2024 till 382 720 individer förra året, vilket innebär en minskning med 42 050 individer. Under samma tid har det även dödats 15 420 färre får och 450 färre hästar.

Antalet dödade individer behöver dock inte sammanfalla med en ökning i köttkonsumtion i Sverige då det skett en markant ökning av antalet dödade kycklingar medan större djurslag som nötdjur och häst minskat. En del av det kött som produceras exporteras också. Jordbruksverket redovisar en minskning av totalkonsumtionen av kött i Sverige från 88,3 kilo per capita under en “peak” 2016 till 80,5 kilo per capita 2024. Någon statistik för 2025 finns inte tillgänglig ännu. Enligt en matvaneundersökning från Livsmedelsverket är den verkliga konsumtionen knappt hälften av totalkonsumtionen. Dock har det skett en ökning på 26 procent per person och år mellan 1980 och 2022 och Djurrättsalliansen menar att den här utvecklingen måste vändas genom att övergå till en etisk och hållbar växtbaserad svensk matkonsumtion och -produktion.