Kosläpp – en del av mjölkindustrins PR-maskineri

Nu inför sommaren arrangeras kosläpp runt om i Sverige som lockar tusentals besökare som vill se kor släppas ut på grönbete. Eventen marknadsförs av mjölkindustrin som familjevänliga och rapporteras ofta om i medier utan kritiska perspektiv. Detta är ett av flera sätt som barn socialiseras in i ett samhälle där exploatering av djur är norm. Men bakom skuttande kor, kobingo och gratis mjölkpaket döljs en verklighet för djuren som besökarna sällan får se.

Kosläpp har blivit populära utflyktsmål för barnfamiljer och skolklasser. För många barn är detta ett av få tillfällen då de möter verkliga kor, men samtidigt ett av många sätt som de socialiseras in i idén om att komjölk är till för människor och att kor i mjölkindustrin har det bra. Genom PR-event som kosläpp vill industrin förmedla och visa upp mjölkproduktion som något naturligt och oproblematiskt.

– Mjölkindustrin bygger på att slita sönder familjer genom att separera kor och kalvar, så det är sorgligt att kosläppen ses som roliga och lämpliga familjeaktiviteter. Tyvärr visar det hur normaliserad vår oetiska behandling av andra djur är och dessa jippon är ett tydligt exempel på hur den normaliseringen går till, säger Jonna Kallaste Håkansson, talesperson för Djurrättsalliansen och doktor i ämnesdidaktik.

Kosläpp – ett sätt att nå framtida konsumenter
Mjölkindustrin ser barn som en viktig målgrupp för att säkra framtida konsumenter (1), vilket blir tydligt på kosläppen som arrangerar olika typer av barnvänliga aktiviteter. På ett kosläpp som Djurrättsalliansen besökte i början av maj fanns exempelvis “kobingo” och en “kohoppborg” utöver själva kosläppet.

– En värdering som många barn får lära sig är att en ska vara snäll mot djur. Samtidigt socialiseras de in i ett motsatt beteende när de serveras animaliska produkter och får lära sig att människor är mer värda än djur. De flesta barn blir helt enkelt automatiskt delaktiga i djurutnyttjande och ges varken verktyg att tänka kritiskt kring detta eller möjlighet att välja annorlunda. Tvärtom luras många barn att äta animaliska produkter och när de försöker protestera avfärdas det ofta som trots eller kräsenhet istället för att tas på allvar, säger Jonna Kallaste Håkansson.

På kosläppet var tre lamm och fyra kalvar placerade i ensamboxar tillgängliga för besökarna att klappa. Dessa ensamboxar, som inte behöver vara mer än en och en halv kvadratmeter, är en del av vardagen för kalvarna i industrin. I mjölkindustrin insemineras korna för att föda en kalv om året, detta för att hålla igång en hög mjölkproduktion. Kalven tas från sin mamma inom ett dygn efter födseln eftersom mjölken istället ska säljas till människor. Efter separationen placeras kalvarna i ensamboxar och där får de hållas i upp till åtta veckor.

– Under kosläppet fanns det ingen tydlig och tillgänglig information för besökarna om standardpraktiker som att kalvar tas från sina mammor och hålls ensamma i små boxar. Detta är något vi ofta märker att människor inte känner till när vi informerar om hur mjölkindustrin fungerar. När folk får veta väcker det dock starka känslor. Utelämnas information försvårar det ifrågasättande och på så vis upprätthålls orättvisor, säger Jonna Kallaste Håkansson.

Människor som besökte kosläppet sträckte fram sina händer för att klappa djurungarna. De flesta av kalvarna höll sig inne i hyddorna. De verkade stressade över mängden människor och lite rädda. De som ändå kom fram sög på folks fingrar. Beteendet kan kopplas till att de inte får dia då detta kan leda till att de utvecklar onormala sugbeteenden (2) och har högre nivåer av stresshormonet kortisol i blodet (3, 4).

Beteskravet motarbetas samtidigt som kosläpp används som PR-trick
Samtidigt som den svenska mjölkbranschen gör allt för att stärka bilden av lyckliga kor på gröna ängar – bland annat genom kosläpp och annan reklam – försöker företrädare för branschen bli av med beteskravet för att inte behöva släppa ut korna över huvud taget. Krav på utomhusvistelse är nämligen en bromskloss för ökad storskalighet i mjölkproduktionen. Därför motarbetas beteskravet samtidigt som kosläpp spelar en central roll i mjölkindustrins marknadsföring.

– Mjölkindustrins reklam, inklusive kosläppen, är framgångsrik eftersom den säljer en bild som många så gärna vill tro på. Människor vill tro att bönderna bryr sig mer om kornas hälsa än profit. De vill tro att korna glatt lämnar ifrån sig sin mjölk och får ströva runt på soldränkta ängar tillsammans med sina kalvar året om. Men så ser inte verkligheten i mjölkindustrin ut, säger Jonna Kallaste Håkansson.

De flesta kor som besökarna på kosläppen ser har hållits instängda sedan förra sommaren. Om minimikraven för betet följs tillbringar en ko som utnyttjas för mjölkproduktion i Sverige över 90 procent av sitt liv inomhus (5). En del kor (omkring en femtedel av alla kor i mjölkindustrin i Sverige) står uppbundna. Detta innebär att de inte ens kan vända sig om – bara ligga ner och stå upp på samma ställe. Resten går lösa i en lada där de lever på ett hårt golv och mjölkas av en robot. Vad gäller tjurar och kalvar finns inga krav på att de ska få komma ut. Därför tillbringar tjurar oftast hela sina liv inomhus. Läs mer om mjölkindustrin här.

Mediernas rapportering är vinklad och saknar kritiska perspektiv
I samband med kosläppen förmedlas nästan uteslutande positiva eller skämtsamma nyheter i olika mediekanaler och en kritisk granskning av eventen, såväl som mjölkindustrin i sin helhet, uteblir ofta. I ett videoklipp från SVT Nyheter Jämtland spelas exempelvis låten “Who let the dogs out?” av Baha Men i början och slutet av klippet där kor ses springa ut inför publik. Några barn berättar i inslaget att det luktar bajs samtidigt som fotografen filmar hur en av korna bajsar. I ett annat klipp från SVT Nyheter Västernorrland filmas en person i uppblåsbar ko-dräkt som snurrar runt och säger “mu.” Korna görs till ett spektakel medan deras perspektiv uteblir.

I en nypublicerad vetenskaplig artikel (6), som bygger på djupintervjuer med spanska journalister engagerade i djurrättslig medierapportering, synliggör María Ruiz Carreras, doktor i kommunikation, hur journalistiska konventioner, strukturella begränsningar och ideologisk partiskhet skapar mediaframställningar av andra djur som just spektakel eller passiva varor. Samtidigt förbises deras agens, rättigheter och individualitet. Artikeln belyser också hur journalister som bevakar djurrättsfrågor ofta möter motstånd från redaktioner, där deras arbete inte sällan avfärdas som oviktigt eller oseriöst. Detta leder till att djurens perspektiv lyser med sin frånvaro i medielandskapet.

– Vi som arbetar med djurrättsfrågor har alltid tampats med hur rådande normer påverkar medierapporteringen om frågor som rör djur. Det är ofta en obalanserad och partisk rapportering på så vis att den vanligtvis utgår från ett djurskyddsperspektiv där det tas för givet att djur ska utnyttjas och användas av människor. Då uteblir de grundläggande frågorna, som ur djurens perspektiv, är nödvändiga att ställa för att kunna adressera och få ett slut på de orättvisor som de utsätts för. Många gånger rapporteras det om våra avslöjandet av svenska djurfabriker och slakteriet utan att vi som organisation få uttala oss, vilket får som konsekvens att djurrättsperspektivet saknas helt, säger Jonna Kallaste Håkansson.

Ny dokumentation från svenska mjölkgårdar
I början av året släppte Djurrättsalliansen nytt bild- och filmmaterial från svenska mjölkgårdar tagna tillsammans med fotografen Animals are beings too. Materialet visar upp standardpraktiker som insemination, separation och avhorning. Det synliggör bland annat hur nyfödda kalvar tas från sina mammor och kalvar som försöker komma undan när rykande brännjärn trycks mot deras huvuden för att bränna bort hornanlagen. Djurrättsalliansens dokumentation visar det lidande som rutiningrepp orsakar i ett system byggt på kontroll, vinstintressen och exploatering. Läs mer här.

– Det bilderna visar är inga undantagsfall, det är så här svensk mjölkindustri ser ut. Vi människor har skapat ett system där vi avlat kor till extrem mjölkproduktion. Vi tar deras kalvar ifrån dem, utsätter dem för smärtsamma rutiningrepp, stänger in dem på små ytor och dödar dem när de inte längre anses lönsamma, säger Jonna Kallaste Håkansson.

Kosläpp döljer mjölkindustrins storskalighet
Forskning inom det akademiska fältet kritiska djurstudier synliggör hur event som gårdsbesök och kosläpp används för att sälja in en romantiserad bild av svensk mjölkindustri i motsats till den internationalisering, rationalisering och effektivisering som mjölkbranschen i själva verket genomgår (7, 1). Mjölkindustrin i Sverige har gått från många små gårdar till ett färre antal större gårdar med fler kor. I takt med denna strukturomvandling har den svenska mjölkindustrin blivit alltmer sammanflätad med den globala djurekonomin – svenska och globala mjölkföretag har slagits samman och exporten av mjölk och mejeriprodukter har ökat (7).

– Det är dags att vi genomskådar mjölkbranschens propagandaapparat och ser mjölkproduktion för vad den faktiskt är. Ett systematiskt utnyttjande av andra djurs kroppar för att tjäna företags ekonomiska vinstintressen. Detta är något vi som samhälle behöver sätta stopp för genom att stänga ner djurindustrin, säger Jonna Kallaste Håkansson.