Kriminalpodd på SR gör avsnitt om vårt slakteriavslöjande

År 2021 offentliggjorde Djurrättsalliansen material taget med dolda kameror på ett KRAV-slakteri i Skåne. Filmerna väckte starka reaktioner hos allmänheten och bara dagar efter att materialet publicerats stängde slakteriet ner. Tre år senare, efter en lång brottsutredning, dömdes två av slakteriarbetarna för djurplågeri och brott mot djurskyddslagen. Hör oss berätta om avslöjandet i Sveriges Radios podd ”Brottsutredarna”.

Genom att sätta upp dolda kameror på ett KRAV-slakteri kunde Djurrättsalliansen i början av 2021 visa hur det går till när djur dödas för att bli mat. Materialet, som först publicerades av TV4, exponerade även hur djur blev sparkade och slagna med kedjor när personalen trodde att ingen såg på. Bara två dagar efter att materialet publicerades kom beskedet att slakteriet lades ner och personal på slakteriet anmäldes. Efter en lång utredning med flera åklagarbyten åtalades två slaktare. Rättegången, som hölls i mars 2024, ledde till att de båda männen dömdes för djurplågeri och brott mot djurskyddslagen till villkorlig dom samt dagsböter på 40 000 respektive 14 000 kronor.

I den nya podden “Brottsutredarna” på Sveriges radio granskas både aktuella och äldre fall genom intervjuer med berörda och experter. I avsnittet, som publicerades den 16 juni, riktas ljuset mot Djurrättsalliansens slakteriavslöjande. Organisationens talesperson Malin Gustafsson berättar om varför de dolda kamerorna sattes upp och hur det gick till. Reportern frågar bland annat hur hon tänker kring att det inte är tillåtet att sätta upp dolda kameror.

– När det kommer till att visa hur djur lever och dör i olika industrier så anser vi att det här är en nödvändig metod för att kunna visa det. Det väger över och går först för att kunna få till en förändring, säger hon i programmet.

Fallet med KRAV-slakteriet blev ett kvitto på det, då filmerna var vad som kunde döma männen för djurplågeri och stänga ner slakteriet.


”Det som finns i korven är det bara gud och slaktaren som vet”
I förundersökningen till fallet finns ett vittnesförhör med en djurskyddsinspektör på länsstyrelsen. I förhöret framgår det att inspektören blev chockad när han såg filmmaterialet. ”Men samtidigt vet jag av min erfarenhet vad som händer när vi gör oanmälda besök på slakterierna. Då kan det uppdagas stora brister”. Han säger även att länsstyrelsen enbart är närvarande under ”små fragment av verksamhetstiden”. Han konkluderar: ”Sammanfattningsvis kan man säga att det som sker på ett slakteri, är ungefär som så: det som finns i korven är det bara gud och slaktaren som vet.”

Slakteriet tidigare dömt för djurskyddsbrott
Djurrättsalliansens avslöjande var inte första gången som brott mot djurskyddslagen på slakteriet uppdagades. År 2016 uppmärksammade både Livsmedelsverket och länsstyrelsen att djur inte var tillräckligt bedövade under slakten. Det berodde på att det tog för lång tid mellan bedövningen och avblodningen – då djuren får halsen uppskuren och förblöder till döds – vilket kan leda till att djuret får tillbaka medvetandet. Länsstyrelsen beslutade då att förbjuda företaget att slakta djur om det inte kunde garantera att alla djur är ordentligt bedövade. Men samtidigt fick slakteriet fortsätta verksamheten utan att några nya inspektioner gjordes. Efter 2016 gjorde inte länsstyrelsen en enda djurskyddskontroll på slakteriet, inte förrän vårt avslöjande i januari 2021, som då visade samma djurskyddsbrott fast betydligt grövre.

Djurrättsalliansens filmmaterial visar även när en inspektör från Kiwa – det företag som hade KRAV-certifierat slakteriet, under en kort tid kontrollerar slakten. Under tiden inspektören är på plats förbättras tillfälligt slakteripersonalens rutiner, men så fort inspektören lämnar återgår slaktaren till att bryta mot lagen.

– ”Känsliga tittare” varnades när filmerna, som också innehöll sekvenser med helt laglig slakt, visades på tv. Att vi inte ens kan se hur det går till för att det är för våldsamt säger en hel del om hur problematiskt köttätande är. De flesta av oss äter djur och är delaktiga i det som djuren utsätts för. Och det är nog en obekväm sanning som många blundar för eller förnekar, säger Malin Gustafsson.

Kameraövervakning på slakterier inte lösningen

Avslöjandet av KRAV-slakteriet, ”slakteriskandalen” som det kallats i medier, öppnade bland annat upp för en debatt om att införa kameraövervakning på slakterier. Djurrättsalliansen menar att kameraövervakning inte innebär någon lösning ur djurens perspektiv.

– Kameraövervakning skulle i bästa fall minska rena lagöverträdelser, men djuren kommer även med kameror på väggarna att utsättas för övergrepp och genomlida en våldsam död. Kameraövervakning skulle troligtvis inte heller innebära någon fullständig insyn eller kontroll av vad som sker på slakterier hela tiden. Det riskerar att skapa en falsk trygghet som ger ytterligare en ursäkt för människor att fortsätta äta djur, samtidigt som dödandet och djurplågeriet fortsätter. Den enda hållbara lösningen är att sluta slakta djur, säger Malin Gustafsson.

Dömdes inte efter nya lagstiftningen
Efter avslöjandet av KRAV-slakteriet har lagstiftningen skärpts för brott mot djur. Förändringarna innebär bland annat att det numera går att dömas för grovt djurplågeri och inte enbart djurplågeri. För grovt djurplågeri är straffskalan fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Straffskalan för djurplågeri är antingen böter eller fängelse i högst två år. Det här fallet med slakteriet dömdes efter den gamla lagstiftningen där grovt djurplågeri inte fanns med.