Äggindustrin

Varför blir det ägg
En höna värper ett ägg av samma orsak som andra fåglar: att en unge ska kläckas fram. Om ägget är befruktat utvecklas en liten kyckling bakom skalet medan mamman ruvar. Den ursprungliga djungelhönan som alla hönor i grunden härstammar från, kläcker fram en kull på runt femton kycklingar per år. Det styrs av hormonförändringar som sker när ljuset återvänder om våren (1).

Avel och ljusprogram
I äggindustrin gäller helt andra villkor. Hönorna i den svenska äggindustrin värper nästan ett ägg om dagen. Inte för att de vill, utan för att de är så hårt avlade att producera maximalt och för att man simulerar vår året runt med hjälp av ljusprogram. Under större delen av livet har hönsen tänt 14 timmar om dygnet (1). Att värpa ett ägg är en stor fysisk påfrestning på kroppen och många hönor blir sjuka i t.ex. äggledarinflammation. En stor svensk undersökning visade att 86 procent av hönorna i Sverige har smärtsamma frakturer i bröstbenet (2), något som också ses i den industriella produktionen globalt. Av de cirka 8,8 miljoner hönor som finns i Sverige (3, 4) självdör eller avlivas runt 500 000 under en värpperiod på 60 veckor (1).

Naturligt beteende
Hönor i det fria skulle levt i en liten flock på 10-15 individer tillsammans med en tupp. Som många andra fåglar har de ett väl utvecklat socialt samspel. De är vänner och familj med en tydlig rangordning och de tar noga hand om sina ungar. De lever i skyddad vegetation, där det finns gott om buskar och träd och de tillbringar en stor del av sina dagar med att söka föda, gå runt och undersöka, picka och sprätta. De tycker också om att sandbada och att vila. Innan mörkret faller flyger de upp i träd för att skydda sig mot rovdjur och sover där tillsammans, till gryningen (5).

I äggindustrin kläcks de istället i maskiner, utan några vuxna fåglar att lära sig av, och de växer upp föräldralösa. Djurrättsalliansen har kartlagt förhållanden för de avelsdjur som används för att värpa fram nya generationer hönor, se materialet här. Majoriteten av hönorna i äggindustrin hålls i hela sina liv på stora golv inomhus i flockar på tusentals, ibland tiotusentals, hönor. Det är dammigt, trångt, hög ljudnivå och omöjligt för dem att ha en normal social interaktion i en så stor grupp.

Ägg tillverkas i djurfabriker
Många tänker kanske på äggproduktion som något mysigt. Att det går hönor i en trädgård och pickar, sen släpper de ett och annat ägg. Men äggproduktionen i Sverige liksom övriga EU är en extremt intensiv fabriksmiljö. Hos Sveriges största äggföretag finns över en miljon hönor. I ett stall kan det gå 90 000 djur. Hönor dör och trampas ned i smutsen. Ibland sker utbrott av kannibalism, när de hackar på varandra. De har inga valmöjligheter, kan inte gå undan och kan inte stänga av sin egen kropps produktionstakt.

Många tänker kanske också på äggproduktion som något som ingår i en vegetarisk kost – det skadar väl inte hönan att lägga ägg? Men tyvärr är det långt från sanningen. Samtliga hönor i äggproduktionen dödas när de inte längre är lönsamma. Djurrättsalliansen kunde dokumentera hur det gick till när hönorna hos Sveriges största äggproducent CA Cedergren skulle skicka djuren till slakt. De tar då in städföretag som tömmer anläggningen, som om djuren vore produkter. Se avslöjandet här.

För varje höna finns också en tuppkyckling. Han har kläckts tillsammans med sina systrar som ska ingå i äggproduktionen. Men eftersom tuppkycklingarna inte kan lägga några ägg är de värdelösa och räknas som spill. 15 000 gula, små duniga fåglar mals ner i en kvarn eller gasas ihjäl varje dag i Sverige på grund av att de är fel kön för sitt syfte. Det är heller inte lönsamt att föda upp dem till att bli kycklingkött eftersom det finns en helt annan produktion och ras för det, som avlats till maximal muskeltillväxt. Läs mer om kycklingindustrin här.

Slakt av hönor
En höna kan bli 10 år eller äldre, men inom äggindustrin slaktas de vid 1,5 års ålder (1). Det beror dels på att de då ruggar och äggproduktionen sjunker, men de är också utslitna av en hård produktion. Djurproduktionen handlar hela tiden om att inte passera brytningspunkten för när djuren kostar mer än de drar in genom sina kroppar.

En vanlig metod för att slakta hönor är att hänga upp dem levande i fötterna på ett löpande band i taket som körs genom ett strömförande vattenbad. Efter en elstöt får de halsen avskuren. EU:s livsmedelssäkerhetsmyndighet (EFSA) rekommenderade redan 2004 att den bedövningsmetoden skulle fasas ut eftersom den är plågsam och osäker (6). Andra hönor gasas ihjäl på plats i stallet, vilket kan ta lång tid och leda till utdraget lidande. Deras kroppar blir sällan mat till människor, bland annat eftersom de är i så dåligt skick.

Olika system, många likheter
En liten andel av hönorna i Sverige sitter fortfarande i burar hela sina liv, där de inte ens kan sträcka ut sina vingar ordentligt. Inom EU hålls majoriteten av alla värphöns i bur. Det finns en stark opinion emot och medborgarinitiativet End the cage age samlade över en miljon underskrifter för att få stopp på burhållning. Tyvärr är livet som så kallad ”frigående” inte på något sätt fritt. Oavsett produktionsform – frigående inomhus, frigående utomhus eller bursystem – lever majoriteten av alla svenska höns i trängsel och stress inomhus hela livet. Hönor i ekologiska system eller frigående utomhus, ska ha tillgång till rasthage på sommaren. Inom KRAV specificerar de att det ska gälla större delen av dygnet under fyra månader och man får maximalt ha 18 000 individer per stall (7). Svensk forskning har visat att rastgårdarna på ekologiska uppfödningar ofta saknar skyddande vegetation (5), vilket behövs för att hönsen ska kunna känna sig trygga när de går ut.

Ägg innebär död
Oavsett produktionsform gäller vissa saker samtliga som ingår i den kommersiella äggproduktionen: alla tuppkycklingar dödas direkt, hönorna tillbringar sina liv i högintensiva djurfabriker och alla ska berövas sitt liv och genomgå den skräckupplevelse som slakt innebär. Ägg borde symbolisera liv, men i äggproduktionen är det lika med för tidig och plågsam död. Lyckligtvis kan vi äta växtbaserat och tillsammans kan vi sätta stopp för djurplågeriet. Vill du ha tips och inspiration hur du kan leva mer djurvänligt? Kolla in Veganutmaningen.