Transport och slakt

Djurtransporter
Djur som föds upp för att bli mat i Sverige transporteras i regel till ett slakteri för att dödas. För vissa är det den enda gången de kommer ut i livet – första gången de får se något annat än väggarna i djurfabriken. Utöver transporter till slakteri skickas djur mellan anläggningar i Sverige, till exempel när dagsgamla kycklingar körs ut till kycklingfabrikerna eller när mjölkkornas tjurkalvar säljs till specialiserade nötköttsproducenter.

Även globalt sett är djurtransporter en stor djurskyddsfråga, eftersom djur skickas kors och tvärs på långa resor, både land- och sjövägen, med flyg och tåg. Djur från EU-länder exporteras både inom unionen och till länder utanför. I en rapport från Europeiska revisionsrätten beräknas att 1,6 miljarder djur transporterades mellan olika medlemsstater eller till och från länder utanför EU under åren 2017-2021 (1).

Stress och skador vid transport
Att transporteras är en stor stress för djuren. De befinner sig på ett rullande fordon, med nya lukter, ljud, rörelser som de aldrig upplevt tidigare. Resan innebär en främmande miljö, ovisshet, stress och hunger. Den kan också innebära köld eller varma temperaturer – både grisar och kycklingar dör regelbundet av värmeslag på väg till slakterier. Grisar blandas med andra individer som de inte känner vilket kan orsaka bråk när stressnivån är hög och ingen har möjlighet att gå undan.

Att lastas på och av bilar är också ett stort stressmoment. Grisar som ska till slakteri måste först drivas på transportfordonet. Forskning och vittnesmål har visat att det ofta innebär både tvång, våld och hårda ord (2; 3). Kycklingar som föds upp tiotusentals i samma hall på kycklingfabrikerna, lastas ofta genom att en så kallad kycklingskördare kör in på golvet om natten. Den sopar ihop fåglarna med gummifingrar och vidare ner i lådor som staplas i en lastbil. Det är vanligt att djuren skadas på vägen eller fastnar med ben och näbbar utanför lådorna (4). För några år sedan rapporterade veterinärer att 1800 kycklingar dagligen kom in med brutna vingar på Guldfågelns slakteri (5). Dessutom dör många hönor och kycklingar på vägarna varje år i Sverige i samband med transport.

Djur i Sverige får transporteras i åtta timmar men det finns undantag; kycklingar och hönor kan till exempel vara på vägarna i tolv timmar om det är långt till slakteriet (6).

Slakten
Slakt betyder att djur dödas för att bli livsmedel åt människan. Varje år går över 118 miljoner djur det ödet till mötes i Sverige (7; 8). Det inkluderar runt fem miljoner kycklingar, höns och kalkoner som av olika anledningar slängs. Globalt sett slaktas över 80 miljarder landlevande djur årligen, en siffra som ökat stadigt sedan sextiotalet då den låg på 10 miljarder (9).

Alla djur som slaktas i Sverige ska enligt lag bedövas innan de avblodas. Tanken är att de ska vara medvetslösa när man sticker kniven i dem och fram tills att de dör av blodförlust.

Kycklingar
Kycklingar i Sverige bedövas inför slakt med antingen elektricitet eller koldioxid. När de kommer fram till slakterierna tippas de ut på rullband från transportlådorna. Vid elbedövning hängs de upp i fötterna och körs på ett rullband genom ett strömförande vattenbad, en metod som EU:s livsmedelssäkerhetsmyndighet redan 2004 rekommenderade utfasning av eftersom den är plågsam och osäker (10). Arbetare står längs bandet, lyfter upp och trycker fast kycklingarna i två fotbyglar så att de hänger upp och ner. Det är både mycket stressande att sitta fast åt fel håll och kan vara smärtsamt eftersom många kycklingar har ont i sina leder och ben. Om de sen rycker i samband med att de passerar vattenbadet med ström i så kan stöten träffa kroppen istället för huvudet. Det är dels plågsamt och gör dels att de fortsätter vidare genom processen obedövade.

En stor andel av svenska kycklingar slaktas på Kronfågels slakteri som gasar djuren innan de får halsen avskuren. Det är en metod som anses medföra mindre lidande än elektricitet eftersom djuren inte hängs upp och ner innan och man inte riskerar en elstöt på kroppen. Men koldioxid ger upphov till kvävningskänslor och panik och är kraftigt retande för slemhinnorna. I kycklingarnas fall ökar koncentrationen successivt med tanken att de ska vara avtuppade innan de känner av gasen. Trots detta har studier visat att det ger upphov till andnöd och att de försöker undkomma situationen (11).

Grisar
Grisar slaktas antingen med el, bult eller koldioxid. På de största slakterierna används koldioxid, trots att metoden länge varit utdömd ur ett djurskyddsperspektiv. Grisarna trycks in i en så kallad butina, vilket är som en bur. Den sänks ned i ett schakt i golvet där koldioxid sprutas in. I dokumentation från koldioxidschakt på slakterier ses djuren kämpa intensivt för sina liv (12). Gasen blir till kolsyra och fräter på slemhinnorna. Andnöden ger ångest och panik. En svensk forskningsstudie gjord på Sveriges Lantbruksuniversitet, där grisarna filmades under bedövningen, sammanfattade reaktionerna såhär:

“In these films the pigs can be seen lifting their head and stretching out the neck, lifting the snout and opening up the mouth, jumping upwards, and struggling with aggressive body movements; presumably in attempt to breathe. The eyes are often wide open with the scleral apparent (possible indications of fear). These behaviours are suggestive of the animals’ survival instincts being triggered to the maximum capacity, which probably induced the highest level of fear and distress possible in the animals´ attempt to survive (13).”

Trots att djurplågeriet är så väl belagt och egentligen inte omstritt fortsätter business as usual. Det finns nämligen inget kommersiellt hållbart alternativ i dagsläget och för myndigheter och politiker är det viktigast att främja ekonomin hos slakterier, grisuppfödare och köttföretag. År 2024 slaktades 2 576 328 grisar på svenska slakterier, vilket är den animalieproduktion som tar livet av näst flest landlevande djur, efter kycklingar (7).

Nötdjur
När det kommer till nötdjur – kor, kalvar, ungdjur och tjurar – bedövas de med bultpistol. Många slakterier i Sverige utför detta, men de tre största är Scan i Linköping och Ugglarps i Hörby och Kalmar (7). För att bultpistolen ska ge omedelbar medvetslöshet måste den träffa rätt och för det måste djuret vara stilla. När djuren tvingas in i skjutspiltan separeras de ofta från varandra och stressas framåt, med slag och ibland med elpåfösare. Kor och tjurar gör naturligt motstånd mot att gå in i en mörk box och de försöker ofta fly. Studier från slakterier visar att det inte är ovanligt att bultpistol som bedövningsmetod inte är effektiv. Runt 10-17 procent av nötdjuren har i olika studier visat sig vara otillräckligt bedövade, även i Sverige (14-16).

Inget samtycke
Slakt och bedövning kan gå till på olika sätt, men samtliga involverar tvång och våld. Inga djur har godkänt att deras liv offras för att föda en art som egentligen lika gärna kan äta något annat. Ändå är moderna slakterier köttfabriker som arbetar enligt löpande band-principen. Levande djur stoppas in på ena sidan och förpackade produkter kommer ut på andra sidan. Allt sker i en vardaglighet som om det vore okontroversiellt. Men i själva verket är det en moralisk katastrof. Djuren är unga, ofta friska, och borde ha ett långt liv framför sig. Istället har deras tillvaro fram tills denna sista dag dominerats av trängsel, tvång, sysslolöshet, smärta och stress – och lidandet fortsätter ända in i dödsögonblicket.