Hjärtskärande inblick på mjölk- och köttgårdar i Kalmar

Djur som lever i sin egen avföring, magra kor med utstickande ryggrader, djur angripna av pälsätare och smutsiga stallar. På tre kött- och mjölkgårdar i Kalmar län har länsstyrelsen vid upprepade tillfällen mötts av allvarlig brister. Detta är inga undantagsfall utan vanligt förekommande konsekvenser av att vi människor utnyttjar djur för mat menar Djurrättsalliansen som granskat de tre fallen.

Djurrättsalliansen granskar regelbundet offentliga handlingar, till exempel genom att begära ut rapporter efter djurskyddskontroller.

– Det är ett sätt att ge allmänheten en inblick i hur det ser ut på svenska gårdar, och för att berätta om djurens verklighet för att vi människor ser dem som mat, säger Malin Gustafsson, talesperson för Djurrättsalliansen.

I år har länsstyrelsen i Kalmar bland annat besökt tre gårdar där återkommande och allvarliga djurskyddsbrister uppmärksammats.

Ännu fler brister vid uppföljande djurskyddskontroll
På en gård i Kalmar län som har ”köttproduktion med dikor” uppmärksammade länsstyrelsen flera brister vid en rutinkontroll i mars 2024. Bland annat bedömdes tre uppbundna kor vara magra och de hade ”tydligt utstickande höftbensknölar och utstickande ryggrad”. En tredjedel av djuren som hölls uppbundna i stallet bedömdes vara ”måttligt till kraftigt gödselförorenade med intorkat gödselpansar”. Djuren hade även pälsätare som orsakade dem klåda och pälsavfall, vilket de inte hade fått behandling för.

Tio månader senare, den 21 januari i år, gjordes en uppföljande kontroll. Då kvarstod alla brister och fler hade tillkommit. I myndighetens rapport går det att läsa: ”Bristerna är inte av tillfällig karaktär och flera av bristerna handlar om grundläggande saker så som att hålla djuren i ett rent utrymme, där det finns en torr och ren liggyta, se till att det finns belysning så att djuren går att inspektera med mera.” En ko var angripen av pälsätare och då hon stod uppbunden, och bara kunde stå och ligga på ett och samma ställe, hade hon inte möjlighet att klia sig. I kontrollrapporten går det att läsa om fler brister som blöta och kletiga liggytor, skaderisker, avsaknad av strö. Flera av djuren var fortsatt gödselförorenade med gödselpansar, vilket kan orsaka omfattande lidande. Drygt en månad senare fick gården ett föreläggande att rätta till bristerna.

Den 16 april i år var länsstyrelsen tillbaka för ytterligare en djurskyddskontroll och i rapporten går det att läsa: ”Eftersom nästan alla brister kvarstod från kontrollen den 21 januari 2025 kommer du att underrättas om ett föreläggande på nytt”.

– Vi märker ofta på allmänhetens reaktioner när vi lyfter fall som dessa att många tror att när brister uppmärksammas så ingriper samhället snabbt och effektivt. Att det finns någon slags hjälp eller räddning för dessa djur att få. Tyvärr är det inte så kontrollsystemet fungerar när det gäller djuren i livsmedelsindustrin och det är mänskliga intressen som prioriteras. Djurhållare får oftast chans efter chans, ibland år efter år, att rätta till allvarliga brister – samtidigt som djuren betalar priset med sina liv, säger Malin Gustafsson.

Djur lever i sin egen avföring på mjölkgård 

Den 8 januari i år gjorde länsstyrelsen i Kalmar en djurskyddskontroll på en mjölkgård. Kontrollen var oanmäld och gjordes för att följa upp brister som hade uppmärksammats i mars förra året. Det var fortsatt flera brister på gården. Bland annat var flera av djuren smutsiga av sin egen avföring och gödselpansar. I rapporten efter myndighetens kontroll går det att läsa om hur tjurar på gården levde i sin egen avföring: ”I tjurstallet var underlaget mycket smutsigt och det bestod nästintill enbart av gödsel.” En fjärdedell av alla kor uppskattades vara gödselförorenade till följd av eftersatt tillsyn och blöta och kladdiga liggytor.

Efter kontrollen beslutade länsstyrelsen om att uträtta ett föreläggande då flera av bristerna varit återkommande. I slutet av mars i år var myndigheten tillbaka och gjorde ytterligare en djurskyddskontroll. Återigen uppmärksammades flera brister, men vilka dessa var har Djurrättsalliansen inte kunnat granska då myndigheten helt har maskat dessa i de utlämnade handlingarna.

– Vi ser sådana här fall hela tiden, det är inga undantag. Men det grundläggande problemet är inte djurskyddsbrotten utan att vi människor utnyttjar djur för mat över huvud taget. Djurplågeri pågår inte bara när brott mot djurskyddslagen begås utan det sker inom lagens ramar hela tiden, för så som det är tillåtet att hålla och behandla djur i djurindustrierna innebär både lidande och död, säger Malin Gustafsson.

Fastbunden tjur flyttades inför länsstyrelsens besök
I länsstyrelsens handlingar går det även att läsa om en annan gård i Kalmar län där det ”bedrivs uppfödning av nötkreatur till slakt”. I april förra året gjorde myndigheten en föranmäld kontroll på gården för att följa upp tidigare brister som uppmärksammats. Även vid denna kontroll såg länsstyrelsen en rad brister och skriver i sin rapport: ”Många av de brister som uppmärksammades vid kontrollen har uppmärksammats tidigare av länsstyrelsen och det har påtalats att de behöver åtgärdas”. Bland annat framkom det att en tjur vanligtvis brukades hållas uppbunden men att den inför kontrollen hade flyttats då djurhållarna var medvetna om att tjurar inte får vara uppburna. Efter kontrollen fick gården ett föreläggande om att rätta till bristerna.

Sju månader senare, i början av januari i år, gjorde länsstyrelsen ytterligare en uppföljande kontroll och möttes återigen av flera brister. Bland annat gödselförorenade djur, djur med dåligt hull, att rena och torra liggplatser saknades, en uppbunden tjur och att den årliga rengöringen inte hade gjorts. I kontrollrapporten skriver länsstyrelsen att ”endast mindre brister hade åtgärdats från föregående kontroll samt fler brister hade tillkommit”. Gården fick därefter ytterligare ett föreläggande. Den 19 mars i år var länsstyrelsen tillbaka för ännu en djurskyddskontroll. Även då uppmärksammades fortsatta brister medan en del brister hade åtgärdats. I rapporten framgår att myndigheten ska åka tillbaka till gården för ytterligare en uppföljande kontroll i oktober i år.

– Så som vi människor behandlar andra djur är en av vår tids största orättvisor. Om vi låter detta djurplågeri fortgå, bara för att vi själva vill äta biff och dricka mjölk, vad säger det om oss som människor och samhälle? Vi borde istället börja behandla djur med empati och respekt, samt ställa om till en växtbaserad livsmedelsindustri. Vi hoppas att fler känner som vi att det är hjärtskärande att se hur djur i Sverige lever och behandlas, och därför väljer att sluta äta djur och djurprodukter, säger Malin Gustafsson.