MJÖLK GER STARKA MEN
Under år 2025 har Djurrättsalliansen granskat den svenska mjölkindustrin. Den unika dokumentationen vittnar om de livslånga men kor, kalvar och ungdjur får för att människor vill dricka komjölk.
Kornas, kalvarnas och ungdjurens tillvaro i mjölkindustrin präglas av instängdhet, stress och fysiska påfrestningar, långt från det liv som de skulle ha valt själva. Mjölkindustrin är även djupt integrerad med köttindustrin, eftersom både ungdjur och kor slaktas för att säljas som nötkött i affären.
Fotona och filmerna i granskningen är tagna tillsammans med fotografen Animals are beings too, på flera olika svenska gårdar.
FÖDSELN/SEPARATIONEN
I mjölkindustrin insemineras kor för att föda en kalv per år. Kor, precis som andra däggdjur, får mjölk i juvret för att kunna mata sin unge. Men kalven tas från sin mamma direkt efter födseln eftersom mjölken istället ska säljas till människor.
Kornas liv inom industrin går ut på att vara dräktiga och att producera mjölk. Kor har mjölk i juvren även under dräktigheten men insemineras för att föda en kalv om året så att mjölkproduktionen hålls så hög som möjligt, vilket sliter på deras kroppar.
När kalven efter nio månader föds tas den från kon. Hennes kropp är helt inställd på att ta hand om sin unge, men kalven tvingas iväg från henne. Detta gäller även på KRAV-gårdar.
Efter en mödosam förlossning slickar kon sin kalv. Forskning har visat att fem minuter räcker för att en ko ska känna igen sin kalv långt senare.
I naturligt tillstånd tar kor väl hand om sina ungar och kalven skulle diat i 7-10 månader. Kalvar i mjölkindustrin tas från sin mamma inom 24 timmar. Detta gäller även inom ekologisk produktion.
KALVARNA
Den nyfödda ungen flyttas till en box som inte behöver vara mer än en och en halv kvadratmeter. Där får kalven leva i upp till åtta veckor, ensam och sårbar och utan någon vuxen att lära sig eller skyddas av. De får mjölkersättning eller mjölk ur hink med gummispenar och har ingen kontakt med vare sig sin mamma eller andra vuxna djur. Så småningom flyttas de ihop i större boxar med andra jämngamla kalvar.
Om kor och kalvar får välja behåller de ofta starka sociala band till varandra även när kalven blivit vuxen. I mjölkindustrin är den smärtsamma separationen mellan mor och unge dock verksamhetens grund.
Om kalvar inte togs från sina mammor skulle de tillbringa 6-12 månader vid varandras sida. Att hålla dem åtskilda går därför emot deras naturliga beteendemönster.
Kalvarna får leva ensamma i en box eller hydda i upp till åtta veckor.
I mjölkindustrin får kalvarna mjölkersättning eller mjölk ur en hink med gummispene. Kalvar som inte får dia har högre nivåer av stresshormonet kortisol i blodet än de som får det och de utvecklar onormala sugbeteenden i högre grad.
UNGDJUREN
Majoriteten av kvigkalvarna föds upp för att en dag själva utnyttjas i mjölkproduktion medan tjurkalvarna föds upp för att slaktas. Produktionen av nötkött är intimt sammanlänkad med mjölkindustrin och de två industrierna är ömsesidigt beroende av varandra – 65 procent av allt nötkött kommer från mjölkindustrin. Det finns inget krav i lagen på att kalvar och tjurar ska få gå ut. Många lever hela sina liv inomhus, ofta på obekväma spaltgolv, långt från ett naturligt liv för ett nötdjur.
65 procent av nötköttet i Sverige kommer från mjölkindustrin. En del av det utgörs av kalvar som fötts för att korna ska producera mjölk.
Majoriteten kvigkalvar föds upp på mjölkgården för att själva bli mjölkande kor och så småningom ersätta sina mödrar i produktionen. Andra föds upp på mjölkgården för att slaktas när de är runt 1,5 år gamla.
På de mjölkgårdar där korna hålls uppbundna med en snara runt halsen står djuren fastbundna även som unga.
En del kalvar, framför allt tjurkalvar, säljs vidare till specialiserade ungnötsuppfödare. Många lever hela sina liv på spaltgolv, som detta, och får aldrig komma ut.
KORNA
Kor är sociala djur som naturligt lever i flockar. De betar, idisslar och strövar tillsammans men hålls i industrin på sätt som begränsar deras möjligheter att få utlopp för dessa beteenden. På en femtedel av Sveriges mjölkgårdar hålls korna uppbundna med en snara runt halsen. De kan inte vända sig, gå, klia sig eller umgås normalt med varandra. Även i lösdriftsstallarna rör sig korna på ett mycket begränsat utrymme inomhus. Beteskravet för mjölkande kor är endast sex timmar per dygn under 2-4 månader om året, resterande tid får de hållas instängda. Mjölkproduktionen per ko har genom avel mer än fördubblats sedan 1975. Idag producerar en ko sex till tio gånger mer mjölk än vad en kalv, som gavs möjlighet att vara med sin mamma, hade kunnat dricka. Den höga produktionen sliter på kroppen och får stora konsekvenser för kornas hälsa. Idag slaktas kor i genomsnitt vid fem års ålder, trots att de egentligen skulle kunna bli runt 20 år gamla.
Det finns runt 2500 mjölkgårdar i Sverige. Gårdarna blir färre men större. Det genomsnittliga antalet kor per gård är 113 st, men många har idag flera hundra kor.
Majoriteten av gårdarna i Sverige är lösdriftsstallar. Kor kan gå flera kilometer på en dag men på grund av trängseln och det mycket begränsade utrymmet har korna små möjligheter till rörelse i industrin även om de hålls i lösdrift.
I lösdrifterna lever korna inomhus och rör sig mellan ligghall, foderbås och mjölkningsmaskin. Redan idag får kor hållas inomhus upp till 90 procent av sina liv. Trots den redan begränsade utomhusvistelsen vill många i mjölkbranschen avskaffa beteskravet helt så att korna kan hållas inomhus hela sina liv.
Kor har avlats till en så hög mjölkproduktion att det sliter på kroppen och får stora konsekvenser för kornas hälsa. Idag slaktas kor i genomsnitt vid fem års ålder, trots att de egentligen skulle kunna bli runt 20 år gamla.
Komjölk? Nej tack!
Något av det viktigaste du kan göra för djuren är att välja växtbaserad mat, alltså att välja bort animalier som kött, ägg och mjölk. Genom att göra dessa aktiva val i vardagen tar du avstånd från att djur utsätts för lidande och död. Behöver du lite tips och råd på vägen till en djurvänlig livsstil? Testa Veganutmaningen, där du gratis får recept, inköpslistor och pepp direkt till din mejl.
Stöd vårt arbete
Tillsammans kan vi vara den samhällsförändrande kraft som djuren så akut behöver. Deras situation bakom de stängda djurfabrikerna behöver belysas och förändras. Det är dags att avveckla djurindustrierna! Tack vare våra gåvogivare kan vi fortsätta granska, dokumentera och avslöja svenska djurindustrier. Alla bidrag, oavsett summa, gör skillnad och går till vårt arbete för en framtid där alla djur respekteras. Tack!
Källor finns längst ner på denna sidan.