Om KI-aporna

Astrid Fagræus laboratorium
På Karolinska Institutet i Stockholm finns Nordens enda anläggning för djurförsök på primater – Astrid Fagræus laboratorium. Trots protester från allmänheten och det faktum att Jordbruksverket krävde att anläggningen med apor vid dåvarande Smittskyddsinstitutet skulle avvecklas satsade regeringen pengar på ett nytt aphus som även det var uselt ur djurens synvinkel. Den nya byggnaden Astrid Fagræus laboratorium stod klar 2003 och kritiserades hårt av Jordbruksverkets primatgrupp som bland annat menade att det nya apcentret ”inte motsvarade ett modernt primatcentrum genomsyrat av omtanke för djuren”.

 

Astrid Fagræus laboratorium i Stockholm.

 

På Astrid Fagræus laboratorium (KM-F) bedrivs framförallt forskning och djurförsök som handlar om infektionssjukdomar och hjärnans sjukdomar. Laboratoriet används dels av forskare på Karolinska Institutet, men fungerar även som ett kontraktslaboratorium där externa forskare knutna till andra myndigheter, universitet eller företag kan utföra djurförsök. Det är inte bara apor som hålls på anläggningen utan det finns även råttor, möss, kaniner, marsvin och grisar. Ibland används även mer ovanliga försöksdjur som gräsänder, sorkar och näbbmöss.

 

Apornas ursprung
Under en längre tid har Karolinska Institutet ansett att det optimala vore att bedriva en egen uppfödning av apor till djurförsök, men de ekonomiska och praktiska möjligheterna att göra det saknas. Apor har tidigare importerats från Kina, Indonesien, Mauritius, Filippinerna, Israel och USA. I dagsläget importeras aporna främst från en stor uppfödning i Kina som varje år föder upp tiotusentals apor till djurförsökslaboratorier.

Apor på den anläggning i Kina som apor tidigare köpts in ifrån.

 

I Kina finns det väldigt liten insyn i verksamheten kring uppfödningen av försöksdjur och djurskyddslagen är svag. På uppfödningen i Kina lever en grupp honor tillsammans med en hane. Ungarna tas ifrån den sociala gruppen och mamman när de är 8-12 månader gamla. I frihet dias ungen i 14 månader och har en nära kontakt med modern under flera år. Ungarna sätts i en stor grupp på upp till 20 individer och när de är 3-4 år gamla skickas de bland annat till Astrid Fagræus Laboratorium (AFL) vid Karolinska Institutet genom importören/karantänstationen Hartelust som ligger i ett industriområde i Nederländska Tilburg.

 

Transportboxar för primater från Hartelust på LPT, Tyskland                                                          Foto: Soko Tierschutz/Cruelty Free international

 

På anläggningen finns det omkring 1000 apor. Där hålls aporna isolerade i minst tolv veckor innan de skickas vidare till Karolinska Institutet. Ibland transporteras aporna med lastbil och ibland med flyg till Sverige. Det är en lång resa för aporna som sitter inspärrade i små trälådor under resans gång. Vid en tidigare leverans av apor till AFL kvävdes fyra apor i sina burar inne i en lastbil.

 

Aporna på Karolinska Institutet
På Karolinska Institutet används krabbmakaker och rhesusmakaker i djurförsök. Varje apa har både ett namn och ett nummer. Namnet används internt, när personalen pratar om de olika djuren och i träningen. Numren används externt, till exempel i forskningsrapporter. Aporna har sina nummer intatuerade i blå siffror på magen. Det förs en journal av varje apa som finns på anläggningen och Djurrättsalliansen har sammanställt journalerna som du kan se här.

 

Försöksapor på Karolinska Institutet. Foto: KI

 

Alla apor på Astrid Fagræus Laboratorium lever minst två och två och flera av aporna hålls i större grupper. Många av aporna lever sina liv i en gallerbur av rostfritt stål. Varje bur är två meter hög och har en golvyta på två kvadratmeter. Burarna är sammanfogade i par så att aporna lever tillsammans två och två. En del apor lever också i större burar. De apor som inte är infekterade har också tillgång till en inglasad utomhusvoljär. Denna hålls dock stängd om det är för kallt utomhus. Aporna ingår i flera olika djurförsök och du kan läsa mer om försöken här. I fångenskap kan aporna bli upp till 30 år gamla. De äldsta aporna på KI är 14 år gamla, men de flesta apor avlivas långt innan dess.

 

Årtionden av kritik
Under årtionden har aphållningen på laboratoriet kritiserats. Det har varit olika aktörer som drivit det. Först var det Statens bakteriologiska Laboratorium (SBL), därefter Smittskyddsinstitutet (SMI) och nu har Karolinska Institutet tagit över anläggningen. I slutet av 90-talet levde aporna i en fönsterlös källare i burar små som garderober, något som de fick stark kritik för. Det fanns dessutom andra allvarliga brister i djurhållningen och kraven i djurskyddslagen uppfylldes inte. Jordbruksverket gick så långt att de ”ifrågasätter SMI:s kompetens att överhuvudtaget ägna sig åt djurförsök”.

 

Apor i parburar på Astrid Fagræus laboratorium.

 

Det nya djurhuset stod klart 2003, men även det är starkt kritiserat och flera apor har dött på grund av olyckor i Astrid Fagraeus laboratorium. Bland annat har apor klämts ihjäl eller fastnat i inredningsdetaljer i burarna och dött. Andra apor har dött under narkos. EUPRIM-Net är ett nätverk bestående av tio europeiska djurförsöksanläggningar med primater och Karolinska Institutet är en del av nätverket. Tanken är att de tio laboratorierna tillsammans bildar ett virtuellt primatcenter för forskning och avel av försöksapor.

 

Ett lyckligt slut – Bacill, Bacillusk och Baloo
I slutet av 2001 föddes de tre aporna Bacill, Bacillusk och Baloo samt en fjärde apa som hette Bamse, med ungefär en månads mellanrum. De beskrevs som ”halvsyskon”. Deras föräldrar var viltfångade på Mauritius och hade därefter skickats till den ökända uppfödningen Mazor Farm utanför Tel Aviv i Israel för att avla fram apor till laboratorier. När Bacill, Bacillusk, Baloo och Bamse som alla fötts på anläggningen närmade sig sin andra födelsedag såldes de till Astrid Fagræus Laboratorium i Sverige. De flögs först till importören Hartelust i Nederländerna i oktober 2004 och därefter packades de in i trälådor och lastades på en transportbil och kördes till laboratoriet i Solna utanför Stockholm.

 

Bacill, Bacillusk och Baloo i december 2019.

 

På Astrid Fagræus Laboratorium användes de i hjärnförsök under många år. Apan Bamse utvecklade diabetes och dödades. De togs ur försöket 2009 och det diskuterades vad som skulle hända med aporna. Djurrättsalliansen fick information om att aporna troligen skulle dödas och inledde därför en kampanj där allmänheten uppmanades att skicka brev och email och vädja för apornas liv. Samtidigt försökte Djurrättsalliansen att hitta en lösning för aporna och med hjälp av Animal Defenders International hittades en djurfristad i England som specialiserat sig på att ta hand om apor av olika slag. På luciaaftons morgon 2009 lämnade ett flygplan Arlanda flygplats och på planet befann sig de tre aporna Bacill, Bacillusk och Baloo. Den morgonen började deras resa till ett nytt liv på Lakeview Primate Sanctuary i England. Det var första gången i historien som några försöksapor lämnat laboratoriet levande. På julaftons morgon fick trion för första gången i sina liv julklappar som de med stor nyfikenhet öppnade bestående av olika godsaker som torkad frukt och nötter.

 

De tre före detta försöksaporna öppnar julklappar.

 

Än idag lever de tre aporna på Lakeview Monkey Sanctuary i en stor inhägnad, där de kan vara både inom- och utomhus, något de väljer själva. De har en väldigt stor aptit och föredrar grönsaker framför att äta frukt. De kan leva upp till 30 år så de har många år framför sig i sin inhägnad. Här kan du läsa mer om aporna.

 

Bacill, Bacillusk och Baloo i sitt hägn på djurfristaden i England.       Foto: Craig Redmond