Djurförsöken på KI-aporna

Av varje apas journal ska det framgå vilket försök som respektive apa används i. Det ska också finnas ett godkännande från djurförsöksetisk nämnd som innebär att försöket får genomföras. I den djurförsöksetiska nämndens godkännande finns en beskrivning av försöken och hur de ansvariga forskarna antar att aporna kommer att påverkas av dem. Under sin tid på Karolinska Institutet är det vanligt att aporna först används i en typ av försök, för att sedan ”återanvändas” i andra. För många av aporna slutar livet med att de tappas på blod och andra kroppsvätskor, samt att deras organ tas ut för att användas inom olika områden av den biotekniska och medicinska forskningen.

För närvarande finns det tre försök på apor som är godkända av Stockholms djurförsöksetiska nämnd och som därmed får genomföras. Det är följande försök:

 

Biomedicinsk grundforskning och läkemedelsutveckling med medicinska bildtekniker
Detta försök är en fortsättning på tidigare försök av samma slag som pågått åtminstone sedan år 2000, och som nu får pågå till 15 augusti 2024. Upp till 70 krabbmakaker och 30 rhesusapor får användas i försöket.

Huvudsyftet med försöket är att undersöka hur olika receptorer i apornas hjärna fungerar för att därigenom på sikt kunna utveckla nya spårämnen och läkemedel bland annat för neuropsykiatriska sjukdomar hos människor (så som schizofreni, depression och ADHD). Forskarna framhåller att likheterna mellan apors och människors hjärnor är tillräckligt stora för att forskningen på aporna ska kunna fungera på människor. Försöket innebär även att forskarna ska undersöka fördelningen av läkemedel och spårämnen i hela kroppen, och hur olika organ hos aporna påverkas av de ämnen som tillförs.

Försöket innebär att aporna kommer att utsättas för ingrepp cirka nio gånger per år, med fyra till sex veckors intervall, under hela sin livstid. De beräknas kunna vara vid liv upp till femton år. Aporna förses med permanentkanyl vid försökets start och kommer därefter vid varje försökstillfälle att sövas ned, transporteras, injiceras med olika slags testdroger (ibland med tydlig påverkan av kroppstemperatur, blodtryck, hjärtfrekvens med mera), tappas på blod, samt undersökas med kamerateknik. Ett försökstillfälle varar upp till tio timmar. Som en effekt av det stora antalet injiceringar som aporna utsätts för har det vid tidigare försök visat sig att apornas vener till slut har så många ärrbildningar att det blir svårt att hitta en plats för ytterligare nålstick. Apor som används i detta försök är inte infekterade och några avslutande studier av blod och organ behöver inte göras efter att försöket avslutas. Dessa apor skulle därför mycket väl kunna pensioneras och få leva vidare efter försöken (under förutsättning att Karolinska Institutet vore beredda att ordna med omhändertagande efter avslutat försök istället för att de ska föras över till andra försök och till sist dödas i samband med organuttagning).

Här kan du läsa ansökan N 10367/19.

 

Vaccin- och immunologistudier i apa
Detta är en fortsättning på tidigare försök av samma slag som pågått med samma upplägg sedan 2012, och som nu får pågå till 30 januari 2025. Upp till 120 rhesusapor får användas i försöket.

Syftet är att försöka utveckla olika vaccinkandidater som så småningom ska kunna användas på människor för att stoppa olika typer av smittspridning. Innan en ny vaccinkandidat får testas på människor så utförs djurförsök för att se hur olika djurslag reagerar på vaccinet. I senare skeden av vaccinframställningen anses apor vara den bästa ”modellen” att utföra testerna på. Detta eftersom aporna genetiskt sett är mycket lika människor och därför kan förväntas reagera på liknande sätt som människor på de olika vaccinkandidaterna.

Försöket innebär att olika typer av vaccinkandidater (till exempel mot gula febern, rabies och luftvägsinfektioner) kommer att sättas samman på olika sätt för att studera vilket svar som apornas immunsystem ger på olika kombinationer. Genom att testa olika beståndsdelar och sammansättningar av ett vaccin på aporna, så hoppas forskarna kunna utesluta sådana sammansättningar som inte fungerar tillräckligt bra eller som ger oönskade biverkningar. Därutöver vill forskarna även undersöka vilken styrka ett vaccin ska ha, hur långvarigt det kan verka, hur en individs immunsystem hanterar tillförsel av ett vaccin, och hur det ska administreras.

Det är alltså många moment som kommer att testas på aporna innan ett svar kan komma huruvida en vaccinkandidat kan gå vidare till användning på människa. Även om det sägs att aporna inte kommer att infekteras och utveckla sjukdom, och även om de står under noggrann övervakning, så finns alltid risk för att komplikationer ska uppstå. Då försöket innebär väldigt många upprepningar av injektioner med olika slags substanser, tappning av blod och benmärg, nedsövningar med mera, så kommer påfrestningen på dem över tid att bli relativt stor. Någon chans till varaktig återhämtning kommer inte att ges. Försöken kan pågå upp till tre år. Efter avslutat försök kommer aporna antingen att dödas i samband med att forskarna ska obducera dem och samla in och analysera vävnader för att se hur deras kroppar har tagit upp och reagerat på de olika vaccinkandidaterna. Eller så kommer de att ”återanvändas” i andra typer av försök.

Här kan du läsa ansökan  N 18427/19.

 

Tappning av blod, benmärg, benmärgsvätska samt organuttagning för in-vitrostudier och organbank
Denna typ av försök har pågått sedan årtionden tillbaka och innebär att djuren ska tappas på kroppsvätskor och att organ ska tas ut för att vidareanvändas i olika typer av medicinsk forskning och framställning av läkemedel. Alla apor som inte behöver obduceras efter annat försök brukar överföras till det här försöket enbart för att kunna tappas på blod, benmärg och ryggmärgsvätska innan de i samband med organuttagning ska avlivas. Beroende av apornas tidigare hälsostatus kan det bli väldigt olika hur länge en individ kommer att användas i det här försöket, men kan för många apor komma att omfatta en stor mängd tappningar av benmärg, blod och andra kroppsvätskor. Vid tagning av ryggmärg finns viss risk för uppkomst av nervskador som kan yttra sig till exempel i cirkelgång eller hälta. Tillståndet är denna gång giltigt till och med 11 juli 2024. Det beräknas att cirka 150 apor (75 rhesusapor och 75 krabbmakaker) kommer att användas i försöket. Samtliga planeras att överföras från andra försök och därmed inte att nyinköpas.

Syftet med försöket är att tappa obehandlade apor på blod, blodplasma, serum och ryggmärgsvätska för vidare användande i diagnostiska tester, metodutveckling, immunologiska studier, odling av stamceller med mera. Beställarna kan finnas inom Karolinska Institutet, men det kan också vara externa företag inom bioteknik och medicin som vill köpa dessa kroppsvätskor och organ från aporna.

Här kan du läsa ansökan N 9544/19.

Denna sammanställning av försöken är gjord med stöd av de djurförsöksetiska ansökningar som godkänts av Stockholms djurförsöksetiska nämnd.