Regeringen backar om slopat beteskrav – föreslår ny ersättning

Regeringen låter beteskravet för mjölkkor vara kvar under denna mandatperiod. Istället vill de att en ny ersättning betalas ut till mjölkbönder. Djurrättsalliansen menar att hela industrin är oetisk och bör avvecklas.

Under en pressträff för knappt två veckor sedan uppgav lantbruksministern att betesrätten för mjölkkorna blir kvar åtminstone den här mandatperioden. Nu föreslås istället en årlig kompensation på 1000 kronor per ko, för att kunna konkurrera med bönder från andra länder.

Sedan förslaget om att ta bort kravet på bete för mjölkkor presenterades förra året har kritiken varit stor. Men att mjölkbranschen kämpar för att slippa släppa ut korna på bete är inget nytt, utan har pågått i åratal.

– Som i alla djurindustrier handlar det om pengar och lönsamhet. I Sverige tillbringar en mjölkko omkring 90 procent av sitt liv inomhus i en djurfabrik, då minimikraven för beteskravet följs. Men även om korna fick vara ute så mycket de själva ville kvarstår det grundläggande problemet: att själva industrin är djupt oetisk. Därför borde samhällsdebatten inte bara handla om kors rätt att vistas ute eller inte, utan om huruvida vi över huvud taget ska ha en mjölkindustri, säger Malin Gustafsson, talesperson för Djurrättsalliansen.

Kor producerar, precis som människor och andra däggdjur, mjölk för att de fött ett barn. För att behålla mjölkproduktionen hög insemineras korna så att de föder en kalv om året, som inom ett dygn efter födseln tas ifrån sin mamma.

Tjurkalvarna – som inte har någon rätt till bete – slaktas när de är runt 18 månader, och kvigkalvarna som växer upp och blir mjölkkor dödas vid cirka fem års ålder. Deras kroppsdelar hamnar då i köttdisken.

– Skippa komjölk och välj växtmjölk istället. På så vis är du inte en del av det systematiska djurplågeri som mjölkindustrin innebär, säger Malin Gustafsson.