Astrahundarna plågas ihjäl i Mölndal

Igår var det ett år sedan vår minnesmanifestation för Astrahundarna utanför Astra Zeneca i Mölndal utanför Göteborg. Det betyder att det nu har gått två år sedan Astra Zeneca vägrade att ge 400 beaglehundar ett liv i kärleksfulla hem, och istället skickade dem till plågsamma djurförsök i England och Mölndal. Så, vad händer med Astrahundarna på försökslaboratoriumen?

100 beaglehundar utnyttjas just nu i ett försök på Astra Zeneca i Mölndal. I försöket får hundarna t.ex. andas in substanser via ansiktsmasker, något som ger hundarna obehag och försvårar deras andning.

Först får hunden i sig en substans, detta sker genom injektion i ven eller under hud, via munnen med sond till magsäcken, eller via inandning (som då sker via en mask som hunden får andas genom). Sedan ska hundens andning mätas för att forskarna vill se om substansen påverkar andningen och/eller organen på något sätt. Dosering kan ske 2 gånger per dygn i en månads tid.

Efter doseringen börjar andningsregistreringen. Hunden tvingas först att sitta stilla i 15-30 min och andas genom en mask som en av forskarna håller framför hundens ansikte. Efter det får den andas genom masken sex gånger per dag, tio minuter varje gång. Det här medför självklart obehag för hunden. Sedan fortsätter andningsregistreringen genom att hunden får ha på sig ett band runt bröstkorgen och genom elektroder som fästs på en väst. Hunden har västen på sig i upp till två dygn, under den här tiden sker även andningsregistrering via ansiktsmask ett par gånger.

En del av hundarna tar forskarna även blodprov och urinprov från. Efter försöket avlivas de hundar med symptom som inte går över på en natt, de andra får vila 14 dagar innan de går in i nya försök. Avlivning sker genom avblödning under narkos, därefter tas organen ut.

För att försöket ska avbrytas behöver hunden uppvisa (det här är alltså biverkningar som kan uppstå):
– Dämpat beteende som inte går över (reagerar t.ex. inte vid påkallande av uppmärksamhet).
– Hunden river/biter sig själv så att sår uppstår.
– Kräkningar och/eller diarré som inte går över och resulterar i uttorkning.
– Andningsbesvär med förstärkta andningsljud.
– Vid påtagliga ihållande kramper avlivas hunden. Vid mildare kramper observeras hunden och om det inte går över avbryts försöket.
– Viktnedgång på mer än 20 procent resulterar alltid i avlivning.

Djurförsöksetiska nämnden ändrade svårhetsgraden från ”måttlig” till ”avsevärd”, vilket är den högsta svårhetsgraden. Nämnden skriver: ”Nämnden anser att det lidande som djuren kan komma att utsättas för är av sådan art och omfattning att försöket är av avsevärd svårhetsgrad”.

Försöket som heter ”Farmakologiska och toxikologiska undersökningar på hund av blivande läkemedels effekter på respiration” påbörjades i april 2014 och ska pågå till april 2019.