LIVSMEDEL/VEGANISM
Hur blir jag vegan?
Att vara vegan innebär att inte konsumera produkter med animaliskt ursprung – det vill säga, som kommer från djur. Dit hör bland annat kött, mjölk och ägg. Veganer använder heller inte material som är gjorda av djurs kroppar; som läder, päls eller dun. En del blir veganer över en natt, för andra är det en gradvis process. Vissa väljer att äta veganskt några dagar i veckan och sedan utöka det. Det finns idag en uppsjö av alternativ till animaliska produkter och många som börjar äta vegetabiliskt vittnar om en nyväckt matglädje. Det finns så mycket att upptäcka – och maten smakar faktiskt godare när man vet att ingen har lidit och dött för den. Här kan du läsa mer om hur du blir vegan.
Det är väl bättre att äta svenskt kött än utländskt?
Det är en föreställning många människor har, delvis på grund av att det är vad djurindustrierna vill få dig att tro och det är även vanliga argument från exempelvis politiker. Men tar man en titt på hur djurindustrierna ser ut över hela världen är de väldigt lika, med marginella skillnader. Bara för att ett djur har levt i en svensk djurfabrik innebär det inte att djuret på något vis har haft ett bra liv. Även i Sverige är djurfabrikerna utformade för att vara lönsamma och produktiva. Djuren behandlas som produkter. Och oavsett ursprungsland går det inte komma ifrån det faktum att tänkande och kännande individer med en inneboende vilja att leva – dödas på löpande band. Det finns inget humant sätt att döda en annan individ, oavsett var eller hur det sker.
Djurrättsalliansen arbetar och kämpar för ett samhälle fritt från djurförtryck och det innebär att vi är emot allt dödande och alla former av utnyttjande av djur. Djur är egna individer som borde ha rätt till sina egna liv och att få finnas till för sin egen skull. Det finns bara en märkning av mat som kan garantera att djur inte kommit till skada och på den står det veganskt.
Kan jag inte bara köpa ekologiskt/frigående/naturbetat?
Det finns vissa skillnader mellan olika uppfödningssystem, men för djuren är skillnaderna marginella och grundprinciperna är desamma. De lever för att dödas eller för att ge oss så mycket ägg och mjölk som möjligt innan de dödas. Även ekologiskt uppfödda djur bygger på att djuren begränsas och kontrolleras. Deras kroppar är framavlade för att växa fort eller producera stora mängder mjölk eller ägg. Ekologiska kor tvångsinsemineras och deras barn tas ifrån dem för att vi människor ska kunna ta mjölken och alla ekologiskt uppfödda djur slaktas i ung ålder. Slakten av ekologiska djur sker på samma slakterier och går till på samma sätt som annan slakt.
Men även om det fanns en riktigt bra djuruppfödning och slakt utan lidande – tycker du att det är rätt att döda någon som har det bra? Oavsett om vi benämner slakten “human” så kvarstår ett inhumant faktum: vi tar livet av någon som vill leva.
Får man i sig all näring man behöver som vegan?
Absolut! Näringsorganisationer världen över, inklusive svenska Livsmedelsverket bekräftar att det går att leva hälsosamt på en vegansk kost, och att det i många fall för med sig hälsofördelar. Exempelvis motverkar en helt växtbaserad kost hjärt- och kärlsjukdomar samt vissa typer av cancer. Läs gärna mer om det hos organisationen Läkare för Framtiden.
Givetvis behöver alla se till att få i sig alla näringsämnen de behöver, men detta gäller oavsett om du äter djurprodukter eller inte. För mer information om vegansk näringslära, se vår serie Grundläggande näringslära i 4 delar.
Vi har alltid ätit kött, det är väl en anledning till att fortsätta?
Att vi har gjort någonting länge är inte ett argument för att fortsätta med det. Människan har hittat på många dumheter – slaveri och krig för att nämna två. De allra flesta människor har inget behov av att äta djurprodukter, och det finns ingen anledning att fortsätta med det.
Djur äter andra djur, varför ska då inte vi äta kött?
Vi använder sällan andra djur som måttstock för rätt och fel och det finns ingen anledning att göra det nu heller. Det är skillnad på att döda för att överleva och att döda fast vi inte behöver det, och det spelar roll om den som dödar förstår att den tar en kännande varelses liv. Människor har förmågan att ta ett etiskt och moraliskt ställningstagande när det kommer till vad vi väljer att äta.
Är inte människan en allätare?
Det är sant att de flesta människor kan äta animaliska produkter, även om en majoritet av jordens mänskliga befolkning är laktosintolerant. Men huruvida vi kan äta någon säger ytterst lite om huruvida det är rätt att äta någon. Vi kan döda och äta andra människor. Men bara för att vi kan göra det betyder inte det att det är rätt att göra det.
Eftersom vi kan klara oss alldeles utmärkt utan att skada eller döda någon annan som hellre vill leva, borde inte valet då vara enkelt? Vi kan låta bli att döda och äta andra.
Behövs inte djurindustrierna för att hålla landskapen öppna?
Det finns inget som säger att vi måste ha djurfabriker eller äta kött för att hålla landskapen öppna. Att vi uppskattar öppna landskap beror mycket på att vi lärt oss att det är vackert. Vissa specifika ängsmarker finns det dock miljövinster med att bevara.
Om vi tycker att det är viktigt med öppna landskap finns det andra sätt att nå dit än djuruppfödning. Vi kan hålla efter gräset själva och vi kan låta vilda djur beta. Tamdjur kan också beta utan att dödas. Mycket av det öppna landskap vi lärt oss att uppskatta är insått gräs och har ingenting med biologisk mångfald att göra. Däremot finns det naturbetesängar som innehåller viktiga biotoper. De kan vi ta vara på utan att döda djur för det syftet.
Var ska vi göra av alla djur om vi slutar att äta dem?
Avvecklandet av djurfabrikerna kommer inte att ske över en natt, hur gärna vi än skulle vilja det. Djuren som föds upp i djurindustrin skulle inte existerat om det inte vore för att det finns en efterfrågan på deras kroppar och kroppsvätskor – och om det inte fanns pengar att tjäna på dem. Ju fler människor som säger nej till kött, desto färre djur kommer därför att födas upp för att slaktas. På så sätt kommer övergången till en vegetabilisk livsmedelsproduktion att vara en successiv process där det antal djur som föds upp anpassas efter efterfrågan på animalier. Finns det ingen efterfrågan på animalier kommer det inte födas upp några djur bara för att dödas. Därmed kommer det inte att finnas enorma mängder djur bara för att vi slutar att äta dem, för det är vi människor som i dagsläget föder upp dem. Skulle det i slutändan finnas industriellt uppfödda djur kvar, så kan de tas om hand och rehabiliteras.
Jag bryr mig faktiskt inte, vad spelar det för roll om djuren dör för min skull?
Det är svårt att tro att du faktiskt inte bryr dig alls när någon plågas och dödas. Vi tror att du i en situation med djuret som plågas framför dig, visst skulle bry dig. Men i det svenska samhället ser vi sällan de djur som blir mat, vi ser inte deras lidande och vi ser inte när de dödas för våran skull.
De flesta växer upp i miljöer där det normala är att äta djur. Att äta deras kött och ägg, dricka deras mjölk samt klä oss i deras hud är något de flesta gör utan att fundera på det. Djuren delas upp i ”mat” och ”vänner” och vi lär oss att inte förknippa de djur vi ser som mat med levande individer. Industrierna gör allt för att vi inte ska koppla att köttet på vår tallrik en gång var en kännande individ. Genom att kalla köttprodukter för exempelvis fläskfilé eller nötkött distanserar vi oss från det faktum att djur tvingats dö, de en gång levande varelserna som nu ligger i frysdisken döljs bakom namn till för att skapa avstånd.
Genom distansen till djuret och föreställningen att de inte betyder något kan vi lura oss själva att tro att vi inte bryr oss. Våra vanor gör oss blinda på ett känslomässigt plan. Men människor är känslosamma och moraliska varelser, vi reagerar när vi tar del av andras lidande. I grunden bryr vi oss nog alla om andra djur men när vi växer upp lär vi oss att stänga av våra känslor, vi blir avtrubbade, och gör inte kopplingen mellan det levande djuret och det döda köttet. Det är när vi distanserar oss från våra känslor som vi inte bryr oss – men vill du leva avtrubbad?
Varför bry sig om någonting alls? Om du bryr dig om ditt barn, din vän eller ditt sällskapsdjur, varför bryr du dig om dem? Troligtvis för att du inser att de är egna individer, med egna upplevelser, drömmar och förväntningar. Detsamma gäller alla andra kännande varelser. Att vara likgiltig inför att ta ifrån dem allt de har är att undertrycka din empati.
Vad kan jag göra för att hjälpa grisarna i grisindustrin?
Den viktigaste insatsen du kan göra är att sluta äta djur. Det finns ingen bättre garanti för att försäkra dig om att inga djur kommer till skada. Tillsammans med grisarna lider många andra djur svårt i djurindustrierna för människornas skull. Vi kan befria dem från det genom medvetna val kring vår mat. Du kan göra skillnad för djuren genom att äta djurvänlig mat – välj veganskt.
Du kan också hjälpa till genom att sprida vår information och dokumentation om djurens situation i svensk livsmedelsindustri och bli aktiv för djuren.
Vad är det för fel med att äta ägg?
Alla tuppkycklingar som föds på svenska kläckerier dödas direkt efter födseln, då de inte lägger ägg och därmed är värdelösa för äggindustrin. Omkring 15 000 tuppkycklingar dödas varje dag, bara i Sverige. För hönan väntar ett hårt liv i äggindustrin. Deras kroppar är framavlade för att lägga så många ägg som möjligt, vilket sliter oerhört på deras kroppar. Närmare 8 miljoner hönor lever just nu inom den svenska äggindustrin och av dem lever cirka 15 procent i små burar, där vardagen består av trängsel och stress och ingen möjlighet att sträcka ut vingarna. De allra flesta hönor lever i frigående system inomhus, där tusentals individer lever tillsammans, och miljön är stressig och smutsig. När hönorna inte längre är produktiva nog, efter cirka 1,5 år, dödas de. Vi anser att det är fel att äta ägg för att djur är inte våra att utnyttja och döda. Äggindustrin innebär dessutom ett enormt djurplågeri, oavsett uppfödningssystem, och då vi har möjligheten att ta avstånd från djurplågeri tycker vi att det är det självklara att göra.
Jag är så gott som vegetarian, men äter kyckling och fisk. Räcker inte det?
Kycklingar och fiskar är bland de värst utsatta djuren i vår livsmedelsproduktion. Det föds upp och dödas närmare 100 miljoner kycklingar i Sverige varje år. Fiskar räknas inte ens som individer, utan som ton, men uppskattningsvis dödas det 19 miljarder fiskar i svenska vatten varje år. Precis som med andra djur växer insikten allt mer om att fiskar har förmåga att känna ett brett spektrum av känslor, som exempelvis smärta. Det finns ingen anledning att ta mindre hänsyn till dem än till andra. Kycklingar är avlade till att växa så fort som möjligt och når sin så kallade slaktvikt efter bara fem veckor. Många kycklingar har då ont i ben och leder som inte klarar av den övriga kroppens snabba utveckling. De föds upp i stora hangarer med tiotusentals individer på samma golv; långt från deras naturliga beteende. Fiskar fiskas antingen upp ur sjö och hav eller föds upp på fiskfarmer. Döden är för bägge en plågsam historia: på fiskfarmerna avlivas de med koldioxid (vilket ger panikkänslor), medan fiskar som dras upp ofta kvävs till döds. Ett enkelt sätt att inte stödja detta djurplågeri är ta avstånd från alla djurprodukter.
Sverige har väl världens bästa djurskyddslag?
Detta är ett vanligt argument som används av exempelvis politiker och djurindustrierna. Men vad säger argumentet egentligen? Som vi ser det vaggar det in oss i en falsk trygghet i att djuren har det bra, när argumentet egentligen inte säger något alls om verkligheten. Det är viktigt att skilja mellan djurskydd och djurrätt. Vi har en djurskyddslag i Sverige som många uppfattar som att den ska ”skydda” djuren. Men samtidigt som djurskyddslagen utger sig för att ”skydda” djuren är det samma lag som tillåter en grym hantering av djur och att djur dödas. Djurskyddslagen tillåter att tänkande och kännande individer behandlas som produkter, att de hålls instängda i djurfabriker, att de lever i miljöer som innebär trängsel och stress och är stimulanslösa. Djurskyddslagen tillåter att djur dödas på löpande band. Detta i sig är djurplågeri och även om Sverige med vissa marginella skillnader skiljer sig från andra länder, innebär det inte för den sakens skull att det är rätt eller går att rättfärdiga vad vi utsätter andra djur för.
Är det inte extremt att vara vegan?
Vi tycker inte det. Vi tycker inte att det är extremt att ta avstånd från att konsumera vissa produkter. Vi tycker däremot att det som är extremt är hur djuren behandlas och därmed att det som borde anses vara extremt är att konsumera animaliska produkter. Men då det som är normen sällan anses som extremt, uppfattas det av vissa som extremt att vara vegan. Men vad är egentligen extremt med att bara ta avstånd från djurplågeri och djurutnyttjande och förespråka en värld där djur behandlas med respekt och empati?
Varför ska man bry sig om grisarna och andra djur när det finns barn som svälter?
För att det hänger ihop. Medkänslan räcker till flera! För att producera foder till djuren i köttindustrin använder vi jordens resurser på ett mycket slösaktigt sätt. Energiåtgången är långt mycket större än om vi direkt skulle odla mat till världens människor, istället för att låta grödorna ta vägen via djuren i form av foder. Två tredjedelar av jordens odlingsmark används för att odla foder till djur. Maten, och marken, hade räckt till många fler om man odlade grödor för mänsklig konsumtion. Istället för att lokalbefolkningar ges möjlighet att odla sina jordar och få mat till sig själva driver man upp grödor som blir till djurfoder för att kunna producera kött som säljs till andra länder.
Det finns inget motsatsförhållande mellan att engagera sig för djur och människor. Snarare är det ett tecken på en övergripande solidaritet och omtanke för alla levande individer.
PÄLS/MODE
Om pälsfarmningen förbjuds i Sverige, kommer den inte bara flytta till länder där djuren har det sämre?
Det är svårt att se att minkarna skulle kunna få det mycket sämre. Men även om det är värre någon annanstans så är det inget argument för att rättfärdiga det här. Med den logiken skulle vi även kunna tillåta slavhandel eller barnarbete. Många svenska pälsfarmare samarbetar redan idag med farmare i andra länder, genom att de exempelvis förser dem med avelsdjur eller fungerar som konsulter. Om en dessutom kollar på hur exempelvis en minkfarm ser ut i andra länder och hur de ser ut i Sverige, så är det i princip ingen skillnad när det kommer till minkarnas verklighet. Skillnaderna för djuren är marginella.
Men päls är naturligt och miljövänligt?
Detta är argument som ofta hörs ifrån pälsindustrin, men som inte alls stämmer. Från det att minken föds tills dess att kappan slängs är pälsindustrin ett miljöhot. Minkfarmer klassas som miljöfarliga verksamheter och i en rapport från länsstyrelsen i Blekinge går det att läsa att; ”Troligt är att minkbranschen har bidragit till många förorenade områden med höga risker för både människor och miljön”. Päls är även 15 gånger mer energikrävande än fuskpäls. För att inte djurens skinn ska ruttna så behandlas de dessutom med kemikalier, och pälsplagg har visat sig innehålla exempelvis farliga och cancerframkallande kemikalier.
Var kan jag hitta alternativ till skinnprodukter?
Det finns många alternativ till skinnprodukter idag. I exempelvis de flesta skobutiker finns det djurvänliga alternativ, det finns även butiker och märken som är helt veganska, till exempel Green Laces och Vegetarian shoes.
Är det inte viktigare att svensk minkindustri innebär arbetstillfällen?
Vi tycker inte det. Vi anser inte att det djurplågeri minkarnas utsätts för går att motivera med att industrin skapar arbete. Etiska värden måste värderas högre än ekonomi. Dessutom är den svenska pälsindustrin ingen stor industri och det rör sig inte om många arbetstillfällen. Historiskt sett har branscher och industrier kommit och gått och tidigare arbetstillfällen ersätts med nya. En avveckling kan exempelvis göras under en utfasningsperiod så att de som försörjer sig på minkfarmning idag har möjlighet att hitta andra arbeten.
Jag har hört att om minkar inte mår bra får de inte fin päls?
Minkarna på svenska pälsdjursfarmer är avlade för att få en fin päls, trots att de lever under miserabla förhållanden. Därför är pälsen inte ett bra sätt att avgöra ifall en mink mår bra eller inte. Beteendestörningar, ångest, frustration eller stress är därför inte sådant som nödvändigtvis ger någon effekt på pälsen.
DJURPARKER/UNDERHÅLLNING
Lär sig inte barn mycket om djur på djurparker?
Vad lär vi egentligen barn genom att ta med dem och titta på djur som hålls instängda i för dem onaturliga miljöer? Jo, att det är ok att vi människor behandlar djur som vi inte själva hade velat bli behandlade. Att vi kan hålla dem instängda i små inhägnader bara för att vi ser det som ett ”nöje” att titta på dem. Det finns så många sätt att lära barn att visa respekt och empati för djur, men det görs inte genom att besöka djurparker. Djurparkers grundläggande syfte är att tjäna pengar på att hålla djur inspärrade för att människor ska kunna komma och kolla på dem, det handlar inte om djurens välmående på något vis.
Vi människor har utrotat eller utgör ett hot för många djurarter på grund av exempelvis jakt, att vilda djur får allt mindre ytor att leva på och för att vi människor fördärvar naturen. Många vilda djur befinner sig just nu i akuta situationer och det krävs åtgärder av oss människor för att förändra på det. Det finns många aspekter som är problematiska när det kommer till människans sätt att leva och ta sig rätten över hela jorden som behöver förändras i grunden, för att alla djur ska kunna leva på mer jämställda och lika villkor. Vi är alla, människor och icke-mänskliga djur, invånare på den här planeten och vi människor måste sluta leva utifrån att allt är på människans villkor. Vårt grundläggande sätt att se på andra djur måste förändras och vi måste mer aktivt satsa på långsiktiga och hållbara lösningar för alla djur. Och det är inte att stänga in djur för att bevara dem, utan vi borde satsa på lösningar som förändrar den grundläggande problematiken.
DJURFÖRSÖK
Alternativ till alla djurförsök finns väl redan?
Nej, tyvärr gör det inte det. Många djurförsök krävs exempelvis enligt lag, t.ex. vid läkemedelsutveckling. Men många djurförsök har ersatts med alternativ och vår målsättning är att alla djurförsök ska ersättas med djurfria metoder.
Kommer det verkligen att gå att ersätta alla djurförsök?
Det är vår målsättning och förhoppning, men det beror mycket på hur mycket det kommer att satsas på att utveckla nya djurfria metoder. I dagsläget görs det inte stora satsningar och normen att använda djur i djurförsök är stark inom forskningen. Men det finns forskare som tror att alla djurförsök kommer att ersättas med exempelvis cellmodeller och datorberäkningar.
Kosmetikatester på djur är väl förbjudet?
Ja, sedan 2013 är det inom EU förbjudet att sälja kosmetika och hygienprodukter som djurtestats. Förbudet gäller även ingredienserna, men det finns undantag för ingredienser som djurtestats på grund av krav i annan lagstiftning inom och utanför EU.
ORGANISATION
Vissa av era bilder och filmer är verkligen hemska. Varför visar ni dem?
Det finns flera anledningar till att vi väljer att visa bildmaterial som kan vara obehagligt att behöva se från exempelvis laboratorier, minkfarmer, grisfabriker och liknande.
Först och främst så är det många som misstror oss och vi måste därför visa bilder och filmer för att bevisa att det är så djurens verklighet faktiskt ser ut. Det gamla ordspråket att en bild säger mer än tusen ord stämmer verkligen.
Vår erfarenhet är också att bilder som väcker starka känslor väcker också starka reaktioner och får folk att ta del i protester och förändra sin livsstil till förmån för djuren.
Vi förstår att det är jobbigt att behöva se dessa bilder, men för oss är det allt vi behöver göra. För djuren är det deras verklighet som de måste leva i. Vi är den organisation i Sverige som arbetar med att dokumentera svenska djurindustrier, och vi vet att genom att visa djurens livssituation får vi människor att ändra sina vanor och agera. Djurens liv och död sker inte i det dolda eller i onödan om vi kan visa deras verklighet och på så vis förändra.
Är det ni gör inte olagligt?
Vi använder oss av civil olydnad för att kunna visa djurens verklighet. För att kunna visa hur djurens verklighet ser ut när som helst, var som helst i Sverige har vi valt att gå in genom öppna dörrar utan att fråga om lov, vilket är olaga intrång. Vi vet att djurindustrierna inte gärna visar upp mycket av det som är vardag för djuren och därför har vi valt att arbeta som vi gör – för att vi anser att allmänheten har rätt att se hur djuren i Sverige verkligen lever och dör för att bli olika produkter. Och för att vi tror att det är ett effektivt sätt att hjälpa djuren.