Anledningen till att Kolmårdens djurpark avlivar djur är enligt dem själva dels för att anpassa flockens storlek eller om det rör sig om svagfödda, gamla eller sjuka djur. Bland de döda djuren finns bland annat 20 besoarantiloper, 6 skogshundar, 7 strutsar, 3 giraffer, 3 zebror, 26 dovhjortar, 1 lokatt, 26 letjevattenbockar och 5 surikater.

Arter rödlistas för att bedöma en arts risk att dö ut. Kulanen som är en slags vildåsna och som hålls i fångenskap på Kolmårdens djurpark är listad som ”starkt hotad”. Trots det valde djurparken att avliva en frisk individ istället för att omplacera. Till Djurrättsalliansen säger Kolmården att det berodde på att kulanen ”skapade problem i flocken då han försökte para sig med ston han var släkt med” och att ”det var inte en viktig individ för bevarandearbetet ur genetisk synpunkt”.

 

Två friska lejonhonor avlivades på Kolmårdens djurpark under 2021. (Lejonet på bilden fanns på Ölands djurpark, även hon har avlivats).

Under 2021 föddes det lejonungar på Kolmårdens djurpark. Enligt djurparken skapade det problem i flocken och av den anledningen valde de att avliva två friska lejonhonor. Även två friska giraffer avlivades, trots att giraffen är en sårbar art i det vilda – detta enligt djurparken för att flocken hade blivit för stor. Under året dog även en nyfödd giraffkalv som övergivits av sin mamma. Under 2021 avlivades 12 letjevattenbockar och ytterligare 14 dog. Anledningen till att många letjevattenbockar avlivades beror enligt Kolmårdens djurpark på att deras avsikt är att fasa ut letjevattenbocken till förmån för den hotade nilevattenbocken. Även bland de utrotningshotade addaxantiloperna valde man att avliva två friska individer.

Två giraffer avlivades på Kolmårdens djurpark under förra året då flocken ansågs vara för stor.

– Att friska djur avlivas för att man helt enkelt inte har plats för dem eller för att de inte har rätt genetisk sammansättning är vanligt på svenska djurparker. Kolmårdens djurpark försvarar sin existens med att de bevarar djur. Men sanningen är att väldigt få arter som finns på djurparken är hotade. Det händer även att friska utrotningshotade djur avlivats, så att tillhöra en utrotningshotad art är ingen garanti för överlevnad. Väldigt få av de arter som är hotade och hålls i fångenskap kommer någonsin att släppas tillbaks till sina naturliga miljöer för att stärka de vilda populationerna. Bevarandeprojekt är ett komplement till djurparkerna som är ett bra försäljningsargument för att locka besökare, säger Daniel Rolke, ordförande i Djurrättsalliansen.

Aktivister från Djurrättsalliansen har under många år protesterat mot djurparkens djurhållning.

I dagens samhälle behöver vi inte hålla vilda djur inspärrade för att lära oss mer om dem. Med hjälp av dokumentärfilmer, webbplatser med kameror i naturen, böcker och genom att studera djurens i deras naturliga miljö kan vi lära oss mycket om dem. Dessutom kommer det allt mer ny teknik, till exempel Virtual Reality, där djuren på ett naturtroget sätt kan observeras med hjälp av filmer.

Utbildning, forskning och artbevarande är skäl som ofta framhålls som argument för djurparker. Det är en efterhandskonstruktion för att legitimera djurparkernas existens. I grund och botten handlar det om att tjäna pengar på att hålla vilda djur inlåsta. Läs mer om djurparker.