Under flera års tid har råttor och möss använts i olika djurförsök på Linköpings universitet i forskning kring alkohol och droger. Nu har den etiska nämnden godkänt två nya försök där tusentals råttor kommer att göras beroende av alkohol och droger på universitetet. I slutet av försöken, vars syfte är att hitta behandlingsalternativ till alkohol- och drogberoende, dödas råttorna. Samme forskare gör även ett annat försök på möss för att studera smärta.
Innan ett djurförsök får påbörjas och utföras måste det godkännas av en djurförsöksetisk nämnd (majoriteten av alla försök som det ansöks om godkänns). Genom att granska ansökningarna till och besluten från nämnderna kan vi ge en inblick i vad djur som utnyttjas i djurförsök i Sverige genomlider.
”Alkoholintagsmodeller i råtta” och ”Drogintagsmodeller i råtta” kallas två djurförsök på Linköpings universitet som godkändes av Linköpings djurförsöksetiska nämnd i början av året. Tusentals råttor kommer att utnyttjas och dödas i djurförsöken som syftar till att hitta behandlingsalternativ till alkohol- och drogberoende. I det ena försöket görs råttor alkoholberoende för att forskaren vill studera hur förändringar sker i hjärnan under utvecklingen av ett beroende för att kunna ge svar på vad som skiljer den beroende hjärnan från den icke-beroende. Råttorna kommer att utsättas för operationer i hjärnan, få andas in alkoholånga för att bli beroende och vissa delar av försöket innebär även att råttor kommer att utsättas för elektriska stötar. Att råttorna får andas in alkohol-ånga motiveras i ansökan med att: ”då råttor inte självmant dricker tillräckligt med alkohol för att bli fysiskt beroende behövs en metod för att ge dem de mängder alkohol som krävs”. Som längst ingår råttorna i försök i 52 veckor innan de slutligen dödas.
Råtta i djurförsök på svenskt laboratorium.
– Vi har förmågan att försöka föreställa oss vad de här djuren genomlider och de allra flesta av oss skulle troligtvis säga att det inte är något vi själva skulle vilja bli utsatta för. Hur kan vi då rättfärdiga att vi utsätter andra tänkande ock kännande individer för det här? Vi menar att av precis samma anledningar som vi inte utsätter människor för försök mot deras vilja bör vi inte heller göra det med andra djur, säger Daniel Rolke, talesperson för Djurrättsalliansen.
Den här typen av burar är det vanligaste för försöksdjur som råttor.
I det andra försöket som studerar drogberoende är syftet att ”hitta mekanismer vilka kan ge oss ledtrådar om nya möjliga behandlingsalternativ för drogberoende”. Även i detta försök kommer tusentals råttor utnyttjas och slutligen dödas.
I detta försök utnyttjas råttorna i upp till 40 veckor och ansökan ger en inblick i vad djuren kommer att utsättas för: ”Djuren i detta försök kommer att opereras en eller två gånger. De kommer få varsin kateter in i ett blodkärl som gör det möjligt för dem att ge sig själva en dos drog. En del av djuren kommer även opereras i hjärnan. Dessa ingrepp gör att djuren behöver återhämta sig efter operation och att de då kan uppleva smärta och obehag. Det framgår även att ”djuren kommer också att uppleva stress genom att de i många modeller här får en svag elektrisk stöt”.
– De här djuren utsätts för lidande och betalar priset med sina liv. Forskning och framsteg förespråkar nog de flesta av oss, men det bör inte få ske till vilket pris som helst. De etiska gränsdragningarna måste flyttas ytterligare och djur bör få ses som försöksobjekt. Vi uppmanar till ordentliga satsningar på att få fram djurfria metoder, säger Daniel Rolke.
Råtta i djurförsök i spanskt laboratorium.
Den ansvarige forskaren har tidigare fått tillsägelser och varningar för att hon utsatt djuren för onödigt lidande och för att hon inte följt djurskyddslagen. I november 2015 fick hon tillsägelser från Linköpings universitet efter att hon inte avbrutit försök när stora sår uppvisats på djuren. Möss utsattes för så kallade sociala stressförsök; Två hanar placeras i samma bur för att provocera slagsmål. Trots tillsägelser fortsatte försöken, och flera ska ha gjorts i augusti 2016. Inga exakta datum finns dock eftersom ingen har fört journal – trots att det är ett måste enligt lag.
Linköpings universitets juristenhet ansåg att försöksledaren och forskaren hade brustit i sina åtaganden enligt det etiska tillståndet. Båda anmäldes i december 2016 till Linköpings universitets personalansvarsnämnd. Samma överträdelser hade tidigare skett av både försöksledaren och den andra forskaren. Avstängning från att göra djurförsök i sex månader rekommenderades av Linköpings universitet men som slutligen valde att endast ge dem en ytterligare en varning.
Trots att det rekommenderades att forskaren skulle stängas av från att utföra djurförsök så har hon fått fortsätta med endast tillsägelser och varningar. Hon har även varit ledamot i Linköpings djurförsöksetiska nämnd som har till uppgift att väga nyttan av försöken mot lidande för djuren och godkänna djurförsök.
Bilder på djurplågeriet som forskaren vid Linköpings universitet utsatt möss för. Trots det fick forskaren fortsätta sin grymma verksamhet.
FAKTA OM DE NYA DJURFÖRSÖKEN SOM GODKÄNTS I ÅR:
Dnr 185-2021
Titel: Alkoholintagsmodeller i råtta
Djurart: Råttor
Antal djur: Ansökan omfattar 7500 råttor under fem år. (7200 beräknade till försöket och 300 extra då en del av djuren kommer med hälsoproblem från försäljaren)
Syfte: Syftet är att hitta nya möjliga behandlingar för alkoholberoende och forskarna vill studera hur förändringar sker i hjärnan under utvecklingen av ett beroende för att kunna svara på vad som skiljer den beroende hjärnan från den icke-beroende. Vad som förändras i hjärnan i processen när en individ går från att inte vara beroende till att bli beroende.
Dnr 184-2021
Titel: Drogintagsmodeller i råtta
Djurart: Råttor
Antal djur: Ansökan omfattar 4160 råttor under fem år. (4000 djur per fem år + 160 extra då en del kommer med hälsoproblem från försäljaren)
Syfte: Studera utveckling av drogberoende för att ”hitta mekanismer vilka kan ge oss ledtrådar om nya möjlig behandlingsalternativ för drogberoende”. Syftet att identifiera molekyler/signaler som förändras i hjärnan i processen när en individ går från att inte vara beroende till att bli beroende.