Internationellt

Svenska troféjägare avslöjade

Varje år jagas och dödas tusentals vilda djur i världen för troféer, såsom huvuden, skinn, päls eller hela uppstoppade djur. Ju mer sällsynta och mer sårbara djuren är, desto mer betalas det för att döda dem. Djurrättsalliansen kan avslöja att mellan 2017-2019 har 74 djur, bland annat lejon, flodhästar och elefanter dödats av svenska troféjägare – och under påskhelgen publicerar Expressen en artikelserie som bygger på vår granskning.

Troféjakt innebär att jakten bedrivs för att få en trofé, ett jaktminne av djuret. De vanligaste troféerna är djurens horn, huvud och skinn. Det finns två olika former av troféjakt. Den vanligaste formen sker i Sydafrika och innebär jakt på uppfödda djur, så kallad canned hunting. Jakten sker då på ett inhägnat området där det finns djur som är uppfödda i fångenskap. Det är inte olagligt att åka utomlands på troféjakt och döda djur som är utrotningshotade eller finns med på CITES-listan och därefter ta med jakttroféer till Sverige. CITES står för Convention on International Trade in Endangered Species of Wild Fauna and Flora och kallas även för Washingtonkonventionen. Avtalet är internationellt och reglerar handeln med hotade arter av vilda djur och växter.

Djurrättsalliansen avslöjar svensk troféjakt – 74 djur dödade under 2017-2019
Djurrättsalliansen har granskat importen av jakttroféer till Sverige mellan den 1 januari 2017 fram till 31 december 2019. Jakttrofér från 74 djur har importerats från bland annat lejon, leopard, elefant och isbjörn. Det djur har som det har importerats mest jakttrofér ifrån är flodhäst där det rör sig om 15 fall. Under påskhelgen publicerar Expressen en artikelserie som bygger på vår granskning.

Jaktexpeditionerna utomlands går till olika destinationer. I Afrika, främst Sydafrika, är det populärt att jaga lejon, elefant, noshörning och leopard och i Kanada, Ryssland och USA är det vanligt med jakt på varg, brun- och svartbjörn. Det är nästan omöjligt att ta reda på exakt hur många djur som är involverade, eftersom länder registrerar import och export på olika sätt. Ibland nämns inga siffror alls och bara ”troféer” omnämns. De siffror Djurrättsalliansen utgått från är siffror från Jordbruksverket, men CITES siffror är betydligt högre och det finns fall där som visar på importer som inte registrerats.

Förteckning över svenska troféjägare över vilka djur som importerats och från vilka länder under 2019.

 

The big five populära att jaga
Storvilt, eller de stora fem (The Big Five), är en jägarterm för fem stora djur som lever på Afrikas savanner. Dessa är leopard, lejon, elefant, noshörning och afrikansk buffel – alla hotade eller utsatta arter. Djuren är väldigt populära hos troféjägare och det kan kosta upp till flera hundra tusen kronor för de djur som anses som de mest intressanta. Även olika typer av gäss och fåglar, björnar, isbjörnar, tigrar, vargar, valrossar, antiloper och impalor är också populära djur för troféjakt. CITES-databasen räknade 1,7 miljoner troféer registrerade i internationell handel på tio år (2004-2014) och 200 000 av dessa var troféer från hotade arter.

De stora fem, eller the big five, som de också kallas är bland de mest populära djuren att jaga och pricka av på listan.


Svenska turister är en del av problemet
Samtidigt som många distanserar sig från troféjakt så marknadsförs den typen av jakt flitigt i Sverige och rika svenskar finns bland de många européer som finansierar denna industri. Det finns ett stort intresse från svenska jägare att jaga för troféer, inklusive från hotade djur. Det finns också flera företag i Sverige som bedriver troféjakt i Afrika och säljer resor till troféjakt.

En stor del av nöjet med troféjakten är att ta bilder med det dödade djuret.


Internationell industri
Amerikanska turister utgör fortfarande den största andelen troféjägare och har på 15 år (2004-2014) skjutit 1,2 miljoner djur för troféer. Troféjaktindustrin är störst i Sydafrika, men även Kanada, Namibia, Mexiko, Zimbawbe och Nya Zeeland är populära destinationer för troféjakt. Troféjakt genomförs av flera anledningar – för skojs skull, för spänningen att ta livet av ett kraftfullt djur och för statusen det innebär för någon att ha ett sådant djur i ett dött tillstånd i sitt eget hem. Safari Club International (SCI), troféjägarnas intresseorganisation, säger det så här: ”Det är kul. Det är ett favorittidsfördriv.” SCI är också värd för stora tävlingar om vem som kan skjuta så många djur som möjligt, till exempel “Grand Slam African 29”,“Bears of the World” eller “The African Big Five Grand Slam” där den sistnämnda belönar jägare för att döda alla fem av de största afrikanska djuren som brukar kallas de stora fem.

Troféer från lejon är den femte mest vanliga trofén som importeras till EU.


Tunn gräns mellan laglig och olaglig jakt

Gränsen mellan laglig troféjakt och illegal jakt är ofta tunn. Ju mer sällsynt ett djur är, desto större blir populariteten bland jägare och jakttrycket ökar. Flera forskare har hävdat att troféjakt skadar vilda djurpopulationer mer än vad man tidigare trott.
I en intervju med tidningen Expressen säger antropologen Craig Spencer som grundat Black Mamba, en kvinnlig vaktstyrka med militär utbildning som patrullerar ett område på 62 000 hektar för att stoppa tjuvjakt: ” Det har inget med bevarandet av vilda djur att göra, om det vore det främsta syftet kan jag nämna 100 bättre och mer etiska sätt.”.
Flera forskare har hävdat att troféjakt skadar vilda djurpopulationer mer än vad man tidigare trott. Troféjakt är lagligt i flera länder, men det finns små marginaler som skiljer det lagliga från det olagliga, ibland handlar det om några meter som ett djur måste flytta innan det går från skyddat till mål. Ett välkänt exempel på detta är lejonet Cecil, som 2015 fick stor internationell uppmärksamhet efter att han lockades ut ur en nationalpark i Zimbabwe (där han skyddades) och över till området där en amerikansk troféjägare jagade lejon. Där sköts Cecil med pil och båge, led i 10–12 timmar innan han dog och därefter fick han huvudet avhugget.

På 15 år har 7 297 lejontroféer importerats till USA. Den lagliga troféjakten har också gett tjuvjägare ett sätt att utnyttja systemet. Under fem år dokumenterades det 2 963 brott i USA relaterade till troféjakt, såsom djurskinn inrullade i andra djurskinn som var lagliga. Den största andelen brott var brott mot lagstiftningen som skyddar hotade arter.

Lejonet Cecil dödades med pilbåge år 2015. Han led i upp till 12 timmar innan han dog.


De största och vackraste troféerna
Troféjägare brukar ibland påstå att de gör ett naturligt urval när de dödar djur och enbart väljer ut gamla, sjuka och skadade djur som dödas av barmhärtiga skäl. Sanningen är att de som jagar djur för troféer letar efter de största och vackraste troféerna – stora horn, långa betar, stora lejonmanar som ser ”bra” ut på väggen. Troféjägarna bryter därmed den genetiska mångfalden hos ett antal djurarter. Djuret lider även många gånger då de skjuts, då de ibland skadeskjuts och får genomgå ett långt lidande. Gränsen mot korruption och olaglig jakt är också ofta tunn och innebär att det ovärderliga lilla skydd som vilda djur har genom lagstiftning på vissa ställen kan vara till salu.

Elefanter är ett populärt djur att döda.


Garanterad trofé med inhägnad jakt
Inhägnad jakt eller så kallad “canned hunting” är idag en stor industri i Afrika där intensiv avel av vilda djur i fångenskap bedrivs. Det rör sig främst om lejon, som när de når vuxen ålder släpps ut i en inhägnad för att någon ska skjuta dem för troféer.” Till skillnad från andra troféjakter garanteras jägaren en vinst med en policy som ”ingen död, ingen lön”. Djuret som dödas är då vanligtvis ett specifikt lejon som valts ut online i förväg, som från en katalog, och som inte ges någon chans att fly. Vissa parker kan också ge lejonen droger för att göra dem ännu enklare att skjuta eller locka dem med mat. Det händer även att djuren binds fast vid en stolpe om troféjägaren saknar erfarenhet eller har ont om tid. Många av djuren skjuts även med pilbåge vilket innebär att djuren blöder till döds, som kan ta allt från flera minuter till många timmar. Djur som tigrar, hyenor, pumor och leoparder föds också upp i burar eller inhägnader för så kallad canned hunting.

Lejon uppfödda i fångenskap på anläggning i Sydafrika.

 

Troféjakt handlar om att döda djur för nöjes skull
Argument om artbevarande eller att troféjakt skulle vara viktig för lokalbefolkningen är en efterhandskonstruktion för att försöka rättfärdiga troféjakten som i grund och botten handlar om att döda oskyldiga djur för nöjes skull. Anledningen till att många arter är hotade idag är just jakt.

– Skulle bevarandet av arter vara det verkliga syftet skulle man såklart aldrig döda någon individ för den ekvationen går inte ihop, säger Daniel Rolke.

I Expressens artikel går det bland annat att läsa vad Craig Spencer, grundaren av Black Mamba anser om argumentet att jakten skulle främja faunans fortlevnad:

Att de tillresande svenska jägarna främjar den afrikanska faunans fortlevnad fnyser han närmast åt.

– Det har inget med bevarandet av vilda djur att göra, om det vore det främsta syftet kan jag nämna 100 bättre och mer etiska sätt.

Många människor har en missuppfattning om att pengarna från jaktturism kommer in och sprider sig till en fattig lokalbefolkning, men troféjakt är först och främst något som ger ett fåtal stora inkomster. Analysbyrån Economist at Large fann att endast 3 procent av pengarna från jaktturism i bland annat Afrika går till lokala samhällen – det mesta hamnar i fickorna på jaktföretag eller professionella jägare. Branschen bidrar minimalt till den lokala och nationella ekonomin.


Växande motstånd mot troféjakt
I takt med att kritiken mot troféjakt ökat så har flera flygbolag beslutat att förbjuda transport av troféer. EU har också valt att ta ställning till frågan när de i februari 2015 införde ett förbud mot import av jakttroféer från lejon som skjutits i Benin, Burkina Faso och Kamerun. De senaste åren har Australien, Frankrike och Nederländerna förbjudit import av alla lejontroféer. I juli 2015 antog FN en resolution om att länderna ”skulle ta avgörande åtgärder på nationell nivå för att förhindra, bekämpa och utrota den olagliga handeln med djur”.

Djurrättsalliansen har startat kampanjen “Stoppa troféjakten!” och dragit igång en protestlista för att få ett importförbud av jakttroféer till Sverige och kända profiler som Rickard Söderberg, Dotter, Mian Lodalen, Suzanne Axell, Lili och Susie, Moa Murderess och Suzzie Tapper ställer sig bakom det kravet.

Några av de kända profiler som ställer sig bakom kampanjens krav: ”Stoppa troféjakten!”

 

Vad du kan göra:

🐾 Stöd gärna vårt arbete med att förbjuda import av jakttroféer genom att bli månadsgivare eller skänk en gåva. Läs mer här. 

🐾 Sprid gärna våra nyheter så att fler får upp ögonen för djurens verklighet!

🐾 Köp en t-shirt och ta ställning mot troféjakt.

Mycket fakta och källor i artikeln baseras på en artikel som den norska djurrättsorganisationen NOAH – for dyrs rettigheter publicerat. Du kan läsa den i sin helhet här.

Fler nyheter
Djurrätt

Vi fyller 19 år – delta i blixtkampanj för djuren!

Djurrättsalliansen firar 19 år. Hur gammal är du? Delta i vår födelsedagsinsamling genom att swisha din ålder. Är du 38 år? Swisha 38 kronor!

Läs mer
Sverige

14 år av anmälningar innan hundar på kennel omhändertogs

Ett omfattande djurplågeri på en hundkennel i Linköping uppdagades i augusti. Detta efter att länsstyrelsen i Östergötland fått in en orosanmälan. Men det här var inte första gången som myndigheten fick larm om vanvård rörande kenneln. Anmälningar om misstänkt djurplågeri har kommit in under 14 års tid.

Läs mer
Djurförsök

Hjärtskärande film inifrån anläggning som föder upp hundar till djurförsök

En film tagen av en visselblåsare visar den plågsamma verkligheten för hundar som utnyttjas i djurförsök. Filmen är från det amerikanska företaget Marshall BioResources som föder upp hundar till djurförsök. Beaglevalpar ”tränas” att bära inhalationsmasker innan de säljs vidare till djurförsökslaboratorier där de utnyttjas i olika toxikologiska tester.

Läs mer