Tre ledamöter ur Göteborgs djurförsöksetiska nämnd ville stoppa Astra Zenecas nya försök. Trots det godkändes djurförsöket där tolv hundar ska tvingas i olika läkemedel under de kommande fem åren.
En ansökan om ett nytt djurförsök, där Astra Zeneca vill utnyttja tolv hundar av rasen beagle under en femårsperiod, mötte protester i Göteborgs djurförsöksetiska nämnd i mitten av juni. Tre av nämndens ledamöter pekade på en rad brister i ansökan, vilket enligt dem borde ha underkänt försöket. De skriver i sin ”avvikande mening” bland annat: ”Att hundarna har tränats för de ingrepp de kommer utsättas för innebär inte att vi bör dra slutsatsen att hundarna uppskattar eller skulle välja att bli stuckna, sondmatade, injicerade och röntgade under fixering i en vagga, bland annat, under en livstid.”
Det nya försöket klassas enligt ansökan som ”måttlig” svårighetsgrad, vilket är den lägsta graden. Men då hundarna som ska användas i försöket redan har utnyttjats i upp till tre olika försök, hade de tre ledamöterna synpunkter på den svårighetsgrad som angetts och hänvisade till Jordbruksverkets föreskrifter: ”I de fall djur enligt 7 kap 24§ (SJVFS 2019:9) används i försök innebärande ett långt eller flera korta försök med måttlig svårighetsgrad så ska försöket klassificeras som avsevärd svårighetsgrad. 1bilaga 8 till EU-direktivet 2010/63 framgår detta också enligt definitionen av avsevärd svårighetsgrad; ’Avsevärd: Försök på djur som förväntas orsaka djuret svår smärta, lidande eller ångest eller en lång period av måttlig smärta, lidande eller ångest.’”
– Hundarna lever hela sina liv i ett laboratorium, och blir under sin livstid utsatta för flera plågsamma försök. De kommer aldrig få leva för sin egen skull. Inga djur borde behandlas så här, säger Daniel Rolke, ordförande på Djurrättsalliansen.
De tre ledamöterna pekar även på problemet med att max antal blodprover, injektioner och sondmatningar inte har angetts i ansökan: ”Mot bakgrund av refererade föreskrifter ovan borde nämndens bedömning lett till avslag på ansökan på grund av att dessa brister omöjliggör att väga lidandet mot nyttan av försöket.”
Hundar av rasen beagle används ofta i djurförsök, då de anses vara snälla och lätta att hantera. Foto: Peta
Blodprover, sondmatningar och injektioner
Hundarna kommer i försöket användas för testning av läkemedel, som ges via munnen eller via injektioner i muskler, blodet eller under huden. Via munnen ges läkemedlen antingen i tablettform, där hunden hålls fast och får sin mun öppnad medan tabletten läggs in långt bak i munnen. Därefter stängs hundens mun och svalget stryks tills tabletten är svald. Via munnen utförs även sondmatning, som sker genom att en slang förs via hundens matstrupe ner i magsäcken. Efter att hunden har fått i sig läkemedlet på något av ovan beskrivna sätt följer flera blodprover under en 24-timmarsperiod.
Blodproverna tas från frambenets ven, bakbenets ven eller halsvenen. Ett prov tas innan dosering, sedan efter 5 minuter, efter 10 minuter, efter 30 minuter, efter 60 minuter, efter 90 minuter, efter 120 minuter efter 4 timmar, efter 8 timmar och efter 24 timmar.
I vissa av experimenten kommer man även ändra hundarnas magsäckars pH (grad av surhet) så att värdet motsvarar pH i människans magsäck. Hundarna kommer även utsättas för röntgenstrålning och stå fasthållna i en så kallad ”vagga”.
Testas redan på frivilliga människor
Djurförsök ska endast utföras när inga alternativa metoder finns tillgängliga. I ansökan nämns dock att läkemedlen som ska testas antingen redan har getts, eller ska ges, till friska frivilliga människor. De tre ledamöterna skriver i den ”avvikande meningen”: ”Av ansökan framgår alltså att substanserna som ska testas i olika formuleringar är klara att ges till människor eller redan har getts till människor. Man hävdar dock att försöken på hundar kommer medföra att färre människor behöver testas för olika formuleringar. Är det tillräckligt för att kravet på ersättning av djur ska anses uppfyllt, att färre människor behöver testas?”
Trots motsättningarna i nämnden godkändes försöket, som kommer att pågå till 2025. De tre ledamöterna kommenterar detta: ”Att en majoritet av nämndens ledamöter trots dessa grundläggande brister väljer att godkänna ansökan är anmärkningsvärt och oroande. Till nämndens hjälp i dessa svåra prövningar finns i vissa avseenden, som här, tydliga regler att luta sig mot, ändå väljer majoriteten av ledamöterna att ignorera dessa regler, meddelade i Jordbruksverkets föreskrifter.”
– Vi i Djurrättsalliansen är självklart för forskning och framsteg, men det enda etiskt riktiga är att det sker utan att någon kommer till skada. Av precis samma anledningar som vi inte utsätter människor för försök mot deras vilja borde vi inte heller göra det mot andra djur. Djur är inte försöksobjekt och det måste till satsningar på djurfria metoder, säger Daniel Rolke.
Ansökan har diarienummer 5.8.18-04175/2020 och går att begära ut från Göteborgs djurförsöksetiska nämnd.
Djurrättsalliansen har tidigare skrivit om de plågsamma försök som Astra Zeneca utsätter hundar för. Läs mer om det här.
Här kan du läsa om vår kampanj ”Låt Astrahundarna leva”, den dramatiska historien om när vi försökte rädda 400 hundar från Astra Zenecas uppfödning.
2013 drev Djurrättsalliansen kampanjen ”Låt Astrahundarna leva” där vi försökte rädda 400 hundar från Astra Zenecas uppfödning utanför Örkelljunga. Foto: Djurrättsalliansen