Vi är många som minns labradorerna Venus, Milia, Mimosa, Luna, Lotus och Zuri på Göteborgs universitet. Det var i början av året som Djurrättsalliansen kunde avslöja att de sex hundarna utnyttjades i ett tandimplantatförsök på universitetet och avslöjandet spred sig över hela världen. Djurrättsalliansen drev i samband med avslöjandet en kampanj för att rädda livet på hundarna, men trots tusentals människors engagemang för hundarna dödades de i slutet av februari i år. De sex labradorerna var inte de enda hundarna som utnyttjas i djurförsök i Sverige. Djurrättsalliansen kan nu avslöja att på AstraZeneca i Mölndal pågår ett försök på beaglar för att utvärdera olika potentiella läkemedelssubstansers påverkan på kroppen.
I en ansökan till Göteborgs djurförsöksetiska nämnd, som nyligen blivit godkänd, beskrivs hur femtio hundar ska få substanser injicerade via olika vägar in i kroppen: genom sondmatning, intravenöst, intraperitonealt (direkt in i bukhålan) eller via huden. I vissa perioder kan de sondas två gånger dagligen i fyra veckor. I andra perioder, från ett till tre dygn varannan månad, kan de placeras ensamma i en så kallad metabolismbur. Buren är 1,5 kvadratmeter stor och merparten av golvet består av galler för att kunna samla upp urin. Ibland vill man följa hjärtfunktionen med EKG-mätningar före och efter doseringen av testsubstansen. Då får hundarna bära en Holterväst i upp till 24 timmar. Det är en väst med elektroder som mäter EKG.
Att sitta i liten gallerbur kan, enligt AstraZeneca, ”upplevas tråkigt för hundarna”. Av sondning kan de känna ett ”visst obehag” och av administrationen av substanserna kan de uppleva ”viss stress, en kort övergående smärta och mindre irritation”. Men det här hindrar inte hundarna från att vilja vara med i fler försök, menar AstraZeneca som skriver följande i ansökan till den djurförsöksetiska nämnden: ”Vi återanvänder alla hundarna, så länge de mår bra och tycker om att medverka i försök”.
Ordvalen avslöjar vilka förskönande omskrivningar som används för att förminska det lidande och de övergrepp djuren utsätts för. Hundar kan tränas till mycket och begreppet inlärd hjälplöshet myntades just efter psykologiska experiment på hundar – där djuren reagerade med apati istället för med motstånd inför övergreppen. Att beaglar skulle ”tycka om” att bli utsatta för injektioner, sondning, blodprovstagningar och tristess är i bästa fall rent självbedrägeri och i värsta fall kalkylerad lögn. Det tyder på en total oförmåga att se individerna det verkligen handlar om: hundar som precis som Venus och hennes fem labradorvänner förtjänar kärlek, trygghet, frihet och att äga sina egna liv.
Här under har vi listat några av de reaktioner hos hundarna som har observerats vid det här försöket, enligt ansökan:
– Darrningar, skakningar, ryckningar, vaggningar
– Kramper
– Kräkning
– Klåda
– 3:e ögonlocken faller ifrån
– Ofrivilliga ögonrörelser
– Oro
– Urinering
– Avföring/diarré
– Påverkad andning
– Ljudkänslighet
– Salivering
I AstraZenecas ansökan till den djurförsöksetiska nämnden beskrivs vad som händer om hunden får kramper under försöket. Då ges den kramplösande till exempel stesolid och om kramperna hävs kontrolleras hunden kontinuerligt i två timmar och om den återhämtar sig och inga andra biverkningar uppstår återgår den till sin ordinarie miljö. Om hundens kramper inte kan hävas avlivas hunden.
Djurrättsalliansen har varit i kontakt med AstraZeneca och ställt frågor angående hundarna som utnyttjas i det aktuella försöket. AstraZeneca vill varken uppge hur många hundar som finns på deras laboratorium i Mölndal för tillfället eller lämna ut några försöksjournaler. De är inte heller öppna för att ta emot ett studiebesök eller dela med sig av några bilder inifrån djurförsökslaboratoriet utan hänvisar till den här artikeln som Göteborgs-Posten skrev för några år sedan.
Djurrättsalliansen har även erbjudit sig att ta hand om hundarna och omplacera dem, men AstraZeneca har låtit meddela att i de fall omplacering skulle vara aktuellt görs det av demsjälva. De allra flesta hundarna på AstraZeneca återanvänds i flera försök under många år och omplaceras aldrig.
I ett annat försök på AstraZeneca i Mölndal, som avslutades i april 2019, utnyttjades 100 beaglehundar i ett försök där hundarna fick andas in substanser via ansiktsmasker, något som ger hundarna obehag och försvårar deras andning. Först fick hunden i sig en substans vilket skedde genom injektion i ven eller under hud, via munnen med sond till magsäcken eller via inandning (som då sker via en mask som hunden får andas genom). Dosering skedde två gånger per dygn i en månads tid. Efter doseringen började andningsregistreringen. Forskarna ville se hur substansen påverkar hundens andning och organ. Hunden tvingades först att sitta stilla i 15–30minuteroch andas genom en mask som en av forskarna höll framför hundens ansikte. Efter det fick den andas genom masken sex gånger per dag, tio minuter varje gång.
Sedan fortsatte andningsregistreringen genom att hunden fick ha på sig ett band runt bröstkorgen och genom elektroder som fästs på en väst. Hunden hade västen på sig i upp till två dygn, under den här tiden skedde även andningsregistrering via ansiktsmask ett par gånger. En del av hundarna tog forskarna även blodprov och urinprov från. Efter försöket avlivades de hundar med symptom som inte gick över på en natt. De avlivades genom avblödning under narkos och därefter togs organen ut. De andra hundarna fick vila 14 dagar innan de ingick i nya försök.
För att försöket skulle avbrytas behövde hunden uppvisa (det här är alltså biverkningar som kan uppstå):
– Dämpat beteende som inte går över (reagerar t.ex. inte vid påkallande av uppmärksamhet).
– Hunden river/biter sig själv så att sår uppstår.
– Kräkningar och/eller diarré som inte går över och resulterar i uttorkning.
– Andningsbesvär.
– Vid påtagliga ihållande kramper avlivas hunden. Vid mildare kramper observeras hunden och om det inte går över avbryts försöket.
– Viktnedgång på mer än 20 procent resulterar alltid i avlivning.
Djurförsöksetiska nämnden ändrade svårhetsgraden för det här försöket från ”måttlig” till ”avsevärd”, vilket är den högsta svårhetsgraden. Nämnden skriver: ”Nämnden anser att det lidande som djuren kan komma att utsättas för är av sådan art och omfattning att försöket är av avsevärd svårighetsgrad”.
Varifrån hundarna som utnyttjas i pågående djurförsök på AstraZeneca har vi inte kunnat säkerställa, men AstraZeneca har tidigare köpt in hundar från Løken Gård i Norge. Løken gård är en ökänd uppfödning av hundar och katter till djurförsök som djurvänner i åratal försökt stänga ner. Det är även den uppfödning som Göteborgs universitet köpte ni de sex labradorerna ifrån.
AstraZeneca hade tidigare en egen försöksdjurskennel utanför Örkelljunga, där de födde upp hundar som skulle användas i djurförsök. I slutet av 2012 stängdes kenneln ner, som en del av företagets nedskärningsplaner. På anläggningen fanns då omkring 400 hundar vars öde var oklart. Information från anställda gav insyn i att friska hundar börjat avlivas. De övriga hundarna skulle antingen avlivas eller skickas till andra djurförsökslaboratorier i Sverige och Storbritannien.
Djurrättsalliansen inledde då kampanjen ”Låt Astrahundarna leva” för att rädda hundarna. Genomslaget blev otroligt stort. Nyheten spred sig snabbt och AstraZeneca gick efter att vår kampanj inletts ut med att inga hundar skulle dödas utan skickas till andra durförsökslaboratorium. Vi försökte ändå få Astra Zeneca att omplacera hundarna. Rekordmånga engagerade sig i kampanjen och fler människor än det fanns hundar hörde av sig och erbjöd att öppna upp sitt hem för att kunna rädda hundarna.
Vi arrangerade protester, vi skrev insändare, pratade med media, låg på flygbolagen och försökte fysiskt att stoppa transporterna när hundarna skulle transporteras från kenneln. Men AstraZeneca vägrade låta hundarna få en andra chans. Tyvärr lyckades vi inte rädda hundarna. Vi gjorde allt vi kunde, Vi glömmer aldrig Astrahundarna. Och vi kommer aldrig att sluta kämpa för att inga djur i framtiden ska utsättas för det de utsattes för.
Här under kan du se filmen om vår kampanj ”Låt Astrahundarna leva”.
Djurrättsalliansen anser att man bör satsa på djurfria metoder och djurfri forskning och lämna djuren ifred. Djurrättsalliansen är emot allt utnyttjande av djur – oavsett om det är hundar, grisar, råttor, kaniner, marsvin, katter, fiskar eller möss som blir utsatta. Vi anser att inga djur är försöksobjekt och att det inte är etiskt försvarbart med djurförsök. Här kan du läsa mer om djurförsök i Sverige.
VAD DU KAN GÖRA:
🐾Det sista AstraZeneca vill är att allmänheten ska veta vad som pågår. Av den anledningen vill vi försöka sprida information om det här djurförsöket så mycket vi bara kan. Sprid och dela vårt avslöjande så att fler får upp ögonen för djurens verklighet. Länk: https://djurrattsalliansen.se/2019/05/09/plagsamma-djurforsok-pa-hundar-pa-astrazeneca-molndal/
🐾Kontakta AstraZeneca och uppmana dem att avbryta försöket och låta hundarna leva de liv de egentligen förtjänar genom att omplacera dem.
Telefon: 08 553 260 00
E-post: [email protected]
Tänk på att vara saklig och håll god ton. Hot, hat och personangrepp hör inte hemma i vårt arbete för djuren.
🐾Swisha en gåva till vårt nummer 123 0730 739 och hjälp oss hjälpa djuren. Stort tack för ditt stöd!
🐾Kontakta politiker och uppmana dem att prioritera djurens situation och se till att det görs satsningar på djurfria metoder samt att det sker en lagändring så att djur inte ses som försöksobjekt.
🐾Följ oss på Facebook.
Källor:
Informationen ompågående försök på AstraZeneca kommer från ansökan till Göteborgs djurförsöksetiska nämnd Dnr 5.8.18-08630/2018.