På Linköpings universitet pågår ett djurförsök vars syfte är att skapa förståelse för hur senor läker. Under fem års tid ska 1200 råttor användas. Försöket går till så att råttorna får ett snitt i huden över hälsenan och därefter tas först planarissenan (ett bihang till hälsenan) bort varpå hälsenan skärs av och huden sys igen. Djuren har fått smärtlindring när detta sker. Däreftet får råttorna röra sig fritt i buren och senan ska läka av sig själv. För att stimulera mindre skador görs på vissa individer också nålstick i senan.
Några dagar innan sen-operationen ges råttorna en Botox-injektion i vadmuskeln vilket förlamar den. Detta för att muskeln inte ska dra i senan, en sorts avlastning. Därefter börjar tillförsel av olika mediciner som ges antingen i munnen, med stick under huden eller i buken upp till fyra gånger per dygn. Vissa preparat tillför man kontinuerligt via en minipump som opereras in i jumsken där den sitter under tre veckors tid. Under läkningstiden utsätts en del individer för microtrauman i senan där man ger små nålstick i senan under narkos. En del råttor kommer även utsättas för blodprovstagning kontinuerligt under en 14-dagarsperiod.
Det här försöket har pågått under 5 års tid och det som är nytt för denna gång är att man vill sätta en gips-stövel på det skadade benet. Man är medveten om att råttorna kommer kunna gnaga av gipset och man räknar med att behöva förnya gipsningen upp till tre gånger under narkos. Råttorna kommer sedan att ha gipset under 14 dagar. Djuren får leva i upp till 4 veckor efter att senan skurits av. Råttorna avlivas och man studerar senorna via mekaniska mätningar. Råttorna avlivas vid olika tidpunkter efter ingreppet och ges olika behandlingar och resultatet av dessa variationer jämförs sedan i studierna av de döda djurens senor. Djuren avlivas genom att inhalera koldioxid alternativt via en överdos av sömnmedel under narkos varpå hjärtat tas ut för att förhindra uppvaknande.
I ansökan står att råttans allmänna hälsa inte påverkas av de studier som görs, dock sövs djuren ett flertal gånger, de ges många olika sorters mediciner, utsätts för provtagning, tvingas leva i små burar och en del av dem tvingas bära gips. Detta vid sidan av den högst troliga smärta de utsätts för då deras hälsena skärs av. Råttorna lever två och två i små burar som inte är större 20*36*18 cm. En vecka innan ingreppet får råttorna börja lära sig att gå på löpband vilket de sedan gör efter ingreppet. I ansökan beskrivs att de ibland går självmant men ibland måste puttas på för att gå.