Vanliga frågor och svar (FAQ)

Livsmedel/vego

Måste man inte äta kött för att få i sig all näring?

Nej, det behöver man inte. Om man som vegan äter en varierad kost så får man i sig det man behöver. Det enda ämne som bara finns i animaliska livsmedel är vitamin B12. Detta är ett livsnödvändigt ämne och därför är mycket av sojamjölken och havremjölken, som många veganer äter, berikad med B12. Men om man inte får i sig så mycket av dessa berikade produkter är det bra att ta ett B12-vitamin tillskott för att vara på den säkra sidan. Ett annat ämne som kan vara svårt att få i sig tillräckligt av på våra nordliga breddgrader är D-vitamin, detta gäller dock en stor del av befolkningen, inte bara veganer. D-vitamin bildas i vår hud när den exponeras för sol, annars finns det i ickevegetabiliska produkter som fiskar. Även D-vitmin finns ofta tillsatt i produkter som sojamjölk och havremjölk. Den vegetabiliska formen av D-vitamin är D2, denna omvandlas sedan till den aktiva formen D3 i kroppen. Ät varierad kost som under en vecka innehåller pasta, rotfrukter, matvete, bulgur, fullkorn, olika sorters grönsaker och frukter, olika sorters bönor och sojaprodukter, nötter och veganprodukter berikade med B12, D-vitamin och kalcium så får du i dig allt du behöver. 

Vad äter en vegan?

En vegan äter allt som kommer från växtriket; d.v.s. grönsaker, rotfrukter, baljväxter, nötter, säd, med mera. Som vegan ersätter man animaliska produkter med vegetabiliska. I mer vardagliga ordalag kan det innebära mat som t.ex. sojabiffar och potatis med brunsås (baserad på havre- eller sojagrädde), pannkakor (gjorda på havremjölk) med jordgubbssylt, lasagne med sojafärs, bönsallad, kokosmjölksgryta med ris, smörgås med vegoost, med mera. 

Vad gör ni mot halalslakt?

Vi arbetar mot all typ av slakt. I strikt mening innebär halal- (religiös slakt inom islam) och kosherslakt (religiös slakt inom judendomen) att djuren inte ska bedövas innan avblodning. Många muslimska grupper har dock accepterat vissa typer av bedövning. Därför skiljer sig – ur djurens perspektiv - halalslakt i Sverige inte från vanlig slakt. Kosherslakt förekommer inte i Sverige eftersom bedövning inte accepteras och det alltså strider mot djurskyddsbestämmelserna. Djurrättsalliansen arbetar för att alla djur ska respekteras och för en vegetabilisk livsmedelsproduktion där inga djur slaktas; varken under förevändning av religion, smaklökar eller vana.  

Vad är det för fel med att äta ägg?

Vartannat ägg på svenska kläckerier innehåller en liten tuppkyckling som är värdelös för äggindustrin. Medan deras systrar går vidare till äggproduktion sorteras de ut och kastas levande ner i en kvarn och mals sönder. 15 000 tuppkycklingar dödas på detta sätt dagligen på svenska kläckerier! För hönan väntar ett hårt liv i äggindustrin. Idag utgörs cirka 32 procent av äggbranschen av bursystem, där 8-10 hönor delar på 0,6 kvadratmeter - ett utrymme som är så litet att de inte kan gå omkring ordentligt, inte sträcka ut vingarna och halsen, inte flaxa eller flyga. Än mindre undkomma varandra. Problemet med benskörhet är större hos hönor som inte får röra sig. Idag kallas de burar som används för ”modifierade” burar – det innebär att de har en sittpinne, ett värprede och ett sandbad intryckt på den lilla ytan. Det gör det på inget sätt till mindre av en minimal bur och trots inredningen är hönan starkt begränsad i sitt naturliga beteende. 

I det andra huvudsakliga systemet – frigående höns – hålls tusentals individer på stora golv inomhus, i ett eller flera våningsplan. Det är för många djur för att de ska kunna känna igen varandra och bilda stabila flockar. Även där är beläggningsgraden hög (9 hönor per kvadratmeter). Det blir mycket dammigt, smutsigt och infektioner sprids lätt. När hönorna har värpt i en säsong och det blir dags för dem att rugga (byta fjäderdräkt) slaktas alla; antingen för att kropparna ska kasseras eller för att bli t.ex. minkmat. 

Men om jag bara köper kravmärkta produkter, som kött och ägg?

Det finns mer eller mindre skillnader för djuren i KRAV respektive konventionell produktion. För grisarna är den mer eftersom KRAV-certifierade grisuppfödare måste låta djuren gå utomhus och övriga slaktsvin lever på betonggolv inomhus. Endast 1 % av de svenska grisuppfödarna följer KRAV:s regler. För mjölkkor är den mindre; där handlar det bland annat om högre andel grovfoder, ekologiskt foder och något längre utevistelse över dygnet på sommaren. Inom äggproduktionen dödas tuppkycklingar på samma sätt; genom att kastas levande ner i en kvarn. Även om KRAV-djur oftast har det något bättre är det generellt sett ingen garant för djurvälfärd. Alla djur i livsmedelsproduktionen, oavsett om de är från en KRAV-gård eller konventionell gård, slaktas dessutom i unga år. Slakten ser i princip likadan ut oavsett märkning.  

Jag är så gott som vegetarian, men äter kyckling och fisk. Räcker inte det?

Kycklingar och fiskar är bland de värst utsatta djuren i vår livsmedelsproduktion. Det föds upp och dödas runt 80 miljoner kycklingar i Sverige varje år! Fiskar räknas inte ens som individer, utan som ton. Mer och mer växer nu insikten om att fiskar – precis som andra djur – har förmåga att känna ett brett spektrum av känslor. Det finns ingen anledning att ta mindre hänsyn till dem än till andra. Förutom det faktum att de dödas för en livsmedelsförsörjning som skulle kunna vara baserad på vegetabilier - utan våld - så är lidandet inom dessa verksamheter mycket stort. Kycklingar är avlade till att växa så fort som möjligt och når sin så kallade slaktvikt på drygt en månad. Många har då ont i ben och leder som inte klarar av den övriga kroppens snabba utveckling. De föds upp i stora hangarer med tiotusentals individer på samma golv; långt från deras naturliga beteende. Fiskar fiskas antingen upp ur sjö och hav eller föds upp på fiskfarmer. På fiskfarmerna är det trångt, smutsigt och stressigt. Döden är för bägge en plågsam historia: på fiskfarmerna avlivas de med koldioxid (vilket ger panikkänslor), medan fiskar som dras upp ofta kvävs till döds. Ett enkelt sätt att inte stödja detta djurplågeri är att verkligen ta avstånd från alla djurprodukter.  

Päls/kläder

Hur många pälsfarmer finns det i Sverige?

I Sverige finns det i dagsläget närmare 70 minkfarmer och en chinchillafarm. Det finns inte längre några rävfarmer i Sverige, på grund av stort motstånd och skärpta regler som infördes 2001.

Om pälsfarmningen förbjuds i Sverige, kommer den inte bara flytta till länder där djuren har det sämre?

Det är svårt att se att minkarna skulle kunna få det så mycket sämre. Men även om det är värre någon annanstans så är det ingen anledning till att Sverige inte ska gå före. Med den logiken skulle vi även kunna tillåta slavhandel eller barnarbete. Många svenska pälsfarmare samarbetar redan idag med farmer i andra länder, förser dem med avelsdjur och fungerar som konsulter åt farmare t ex i Baltikum.

Men päls är väl naturligt och miljövänligt?

Fel. Från att minken föds till att kappan slängs är pälsindustrin ett miljöhot. Utöver utsläppen så är päls energikrävande – 15 gånger mer än fuskpäls.

Att minkarna förökar sig är väl ett tecken på att de mår bra?

Det stämmer att parningsbeteenden, fertilitet och ungvårdnadsbeteenden kan vara känsliga för stress. Även om det inte är givet att den som får många ungar har det toppen, så kan man utgå från att djur som inte blir dräktiga eller struntar i sina ungar inte mår bra. Det här är också mycket vanliga problem på farmerna, och det trots att de individer som har haft mest stresskänslig reproduktion för länge sedan slagits ut. Det är vanligt att minkhonor biter ihjäl sina ungar och att de inte tar hand om dem ordentligt. Fem till tio procent av valparna är dödfödda och ytterligare sjutton procent dör under digivningsperioden. Kannibalism är en av de främsta orsakerna. Sexton procent av minkhonorna blir trots parning inte dräktiga.

Släpper ni ut minkar?

Djurrättsalliansen arbetar inte med att släppa ut minkar. Däremot dokumenterar vi djurens förhållanden på svenska minkfarmer och publicerar bilder och filmer som visar minkarnas verklighet. Vi tycker det är beklagligt att pälsfarmarna sett till så det finns en vild minkstam i Sverige. 1928, samma år som den första minkfarmen etablerade sig i Sverige, sågs också de första vilda minkarna i den svenska faunan. De flesta av Europas minkar, bland annat alla i Skandinavien, härrör från förrymda och avsiktligt utsläppta (främst under andra världskriget) tamdjur och de minkar som djurrättsaktivister släppt ut utgör en minimal del av de vilda minkar som finns i Sverige.

Vart kan jag hitta alternativ till skinnprodukter?

Det finns många alternativ till skinnprodukter idag. I de flesta skobutiker finns det djurvänliga alternativ, men det finns även butiker med alternativ som även har webhandel, till exempel Green Laces och Vegetarian shoes.

Organisation

Vissa av era bilder och filmer är verkligen hemska. Varför visar ni dem?

Det finns flera anledningar till att vi väljer att visa bildmaterial som kan vara obehagligt att behöva se från laboratorier, minkfarmer, grisfabriker och liknande.

Först och främst så är det många som misstror oss och vi måste därför visa bilder och filmer för att bevisa att det är så djurens verklighet faktiskt ser ut. Det gamla ordspråket att en bild säger mer än tusen ord stämmer verkligen.

Vår erfarenhet är också att bilder som väcker starka känslor väcker också starka reaktioner och får folk att ta del i protester och förändra sin livsstil till förmån för djuren. 

Vi förstår att det är jobbigt att behöva se dessa bilder, men för oss är det allt vi behöver göra. För djuren är det deras verklighet som de måste leva i. Deras liv och död är helt i onödan om inte allmänheten får ta del av deras livssituation.