Djurrättsalliansen har återigen dokumenterat förhållanden för svenska grisar. Under oktober och november 2013 har organisationens researchteam filmat och fotograferat på 15 grisfabriker.
Vi har hittat exakt likadana förhållanden som vid vår utredning 2009. Grisarna lever i samma misär idag som de gjorde för fyra år sedan. Det är trångt och smutsigt, det är skadade grisar, döda grisar och de lever i fullständig sysslolöshet, säger Malin Gustafsson, talesperson för Djurrättsalliansen.
Grisskandalen 2009 rönte stor uppmärksamhet. Djurrättsalliansen dokumenterade djurens situation på 100 grisfarmer och anmälde 92 av dem för brott mot djurskyddslagen. Trots omfattande material och vittnesmål ledde inga fall till fällande dom.
Efter grisskandalen 2009 försökte branschen bortförklara allvaret i situationen genom att kalla det för undantagsfall. Myndigheterna ryckte ut till grisbranschens försvar och rättssystemet valde att åtala oss, inte farmarna. Den går inte att hoppas att någon annan ska stoppa det här – för att nå en förändring krävs att konsumenterna sätter ner foten och bojkottar kött, fortsätter Malin Gustafsson.
Vad dokumentationen visar på är inga extremfall – det är vardag i grisindustrin. Verksamheten är uppbyggd helt utan hänsyn till djurens behov. Enligt dagens föreskrifter ska 10 grisar dela på 9 kvadratmeter. De bor på betonggolv, har ingenting att sysselsätta sig med och får aldrig komma ut. Sveriges Grisföretagare har nyligen fått med sig Jordbruksverket på att pröva med ytterligare en gris på den lilla ytan. Dessutom vill de ta smågrisarna från sin mamma tidigare och få lov att fixera suggan efter grisning.
– Det här är ett systemfel. Kännande varelser behandlas på ett fruktansvärt sätt, som produkter, bara för ekonomisk vinning. Vi hoppas att människor som ser det här reagerar med både hjärtat och hjärnan och att de minns de här bilderna när de står i kyldisken, avslutar Malin Gustafsson.